Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke en verklig magt i det. I vägen stodo många — både
ekonomiska och sociala m. fl. — missförhållanden, som hindrade ett
högre andelifs kraftiga utveckling. Dessa härrörde alla från
landets förtryckta politiska ställning. När derför många af de
dansk-norska konungarne med verklig förtjenstfull ifver arbetade
för att verkliggöra följderna af reformationens grundprincip med
hänsyn till kristlig och folklig upplysning, så kunde de i det
stora hela ingenting uträtta med afseende på en verkligt ordnad
folkundervisning. De förordningar, hvarifrån man plägar datera
en sådan, nemligen konung Kristian den Vl:s förordning om
konfirmationens införande och hans autorisation af Pontoppidans
förklaring (1737—1738) samt hans lag af 1739 orn folkskolan på
landet bilda i detta hänseende intet undantag från regeln.
Huru välsignelserikt än den förstnämnda anordningen
verkade i kyrkligt hänseende, någon folkskola enligt nutidens
begrepp fick landet derigenom icke. Trots många enskilda mäns,
synnerligast biskoparnes, berömvärda ansträngningar att
upp-hjelpa skolväsendet i sina stift både under pietismens och
rationalismens tidehvarf måste man likväl säga, att folket vid
århundradets slut till väsentlig grad ännu stod på samma andliga
ståndpunkt, som då denna lag stiftades. En närmare skildring
af denna lags innehåll och välmenta syfte samt af skolans
tillstånd hörer icke hit. Det nämnda må tjena som bakgrunden
till vår betraktelse öfver den oväntade framgång, hvarmed skolan
utvecklats under de senast förflutna sjuttio åren.
1 huru många hänseenden än tidrymden från 1800 till 1814,
särdeles den sista hälften deraf, utgör ett sorgligt skede af
Norges träldomstid, enär det då låg hjelplöst och uthungradt,
om-gifvet af mägtiga fiender, så blef dock denna tid genom en
nådig försyns skickelse synnerligen betydelsefull. Ty nu begynte
stilla och oansenligt det återupprättelsens verk både till andelig
och politisk sjelfständighet, som från år 1814 skulle växa så
kraftigt.
I förstnämnda hänseende står då grundläggningen af det
norska universitetet år 1811 som det första löftesrika
gränsmärket. Härigenom byggde vetenskap och högre bildning sig ett
eget hem innanför landets gränser. 1 nationens organism
insattes — såsom det så ofta bar blifvit sagdt — det slående
hjertat på sin plats, hvarifrån det skulle tillföra folket lif och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
