Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
näring. Med grundläggningen af landets sjelfständighet och fria
författning år 1814 satte folket först i egentlig mening fot under
eget bord. Det deltagande, som vårt breda demokratiska
statsskick kräfver i det offentliga lifvets funktioner, förutsätter ju en
icke ringa allmän upplysning och bildning. Man kunde derför
vänta, att folkets krafter i första hand tagits i beslag för att
grundlägga och ordna en fullständig folkskola. Emellertid komrno
under de första tio åren flera andra mera påträngande kraf i
vägen. Vi se för den skull, huru både lagstiftning och
administration till stor del gingo ut på att genom allehanda
ekonomiska anstalter häfda landets yttre och inre ställning.
Under denna tidrymd möta vi derför endast få och små
förberedande försök att bota de mest skrikande bristerna.
Således hafva vi en kongl. förordning af 1816 om folkskolelärares
utbildning och aflöning. Denna har till förutsättning den till
namnet bestående lagen från enväldets tid. Ar 1824
upprättades ett lärareseminarium i Tromsö stift för att förse de
vidsträckta trakterna deruppe med det aldra nödvändigaste antalet
lärare.
Vi kunna dock här nämna en yttre anordning från denna
tid, som i senare tider har fått ett betydligt inflytande på hela
vårt så väl högre som lägre undervisningsväsendes utveckling.
Ar 1821 beslöto statsmagterna grundläggandet af
upplysnings-väsendets fond, till hvars kapital framdeles skulle läggas de
summor, som erhöllos vid försäljningen af öfverflödigt »benificerat»
jordagods. Fonden är delad i två, af hvilka räntefonden
användes med V3 till universitetets och 2/3 till upplysnings väsendets
fromma. Fonden förvaltas oberoende af statskassan. Det är
naturligtvis af stor betydelse, att upplysnijigsväsendet är
hänvi-sadt till en hjelpkälla, som är oberoende af förminskningen och
förhöjningen i hufvudkassan.
Ar 1827 är i det hänseendet ett bemärkelseår, att man
der-under första gången^sökte i lagstiftningsväg göra något positivt
för folkskoleväsendet. Då utkom nemligen lagen af 1827 om
folkskoleväsendet • på landet. Den innehåller, på det hela taget,
intet nytt, utan till stor del upprepas der endast hvad lagen af
1739 utan framgång hade försökt åstadkomma. Då den numera
ej längre gäller, skola här nämnas endast ett par hufvudpunkter
deri. Hvar församling skulle hafva minst en fast skola. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
