Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle i allmänhet hållas i klockarens bostad, och klockaren
skulle vara lärare deri. Der förhållandena ej medgåfvo
inrättandet af flera fasta skolor, skulle flyttande skolor hållas. Deras
distrikt delades i rotar, så att hvart barn fick 8—12 veckors
årlig skoltid. Undervisningsämnena skulle vara: kristendom,
o o
läsning, räkning och skrifning. Ehuru lagen visserligen icke
öfverallt blef fullkomligt genomförd, blef dock det vigtigaste,
som den ville genomföra, icke längre en blott from önskan.
Den sörjde nämligen för, att den rätta grundvalen för en
ordnad skolas verksamhet blef lagd, i det den påbjöd upprättandet
af lärareseminarier.
Således skaffade den så småningom den fasta skolan någor-
o Ö
lunda utbildade lärare. Om de frukter denna lag bar, är ej
mycket att säga. Ej heller är det mycket att tala om
folkskolans tillstånd i det hela. Ännu långt in i denna period qvarstodo
nemligen de gamla hindren för upplysningens framgång: i första
rummet landets fattigdom, som hade sin grund deri, att
näringarna ännu voro litet upparbetade; vidare bristande blick för
skolans betydelse hos det då lefvande slägtet. Dertill kom —
sorgligt att omtala — att lärarekallet då för tiden erbjöd så
dåliga vilkor, att skolan måste hålla tillgodo med folk af allehanda
slag, synnerligen i de fattigare trakterna. Den stora mängden
lärare saknade all förbildning. I bästa fall sköttes skolorna af
»uppväckta» bondsöner, många af dessa förskaffade sig sedan icke
få kunskaper och stor lärareskicklighet på rent »autodidaktisk»
väg. Ej få hafva beredt sig ett stort namn i vår skolas häfder.
De skola med tacksamhet kommas i håg af folkskolans vänner.
Men detta var undantag. I regeln bestod lärarekåren af gamla
afdankade underofficerare, pigor, vanföra samt, icke att förglömma,
afsigkomna studenter, »som ej voro mors bästa barn».
Naturligtvis fäns det också under denna tid många män
både bland den högre styrelsen och bland presterskapet, som med
utmärkt duglighet och stor framgång arbetade för folkskolans
bästa hvar och en på sitt område. Men ännu funnos många
hinder. Bland dessa nämna vi det väsentligaste: bristen på
sam-färdsmedel. Hvarje bygd utgjorde ofta en egen verld för sig,
som genom fjäll eller fjordar var afstängd från grannbygderna.
I dessa isolerade trakter trifcles grof öfvertro, råhet och vildhet.
Det är då lätt att förstå, hvilket hem, som bjöds skolan och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
