Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skriftlig behandling af modersmålet, handarbete och gymnastik.
Med folkskolan kan det förbindas en klass för högre
undervisning. I denna undervisas både icke konfirmerade och
konfirmerade barn. För deltagande i den utvidgade undervisningen
kan betalning sättas som vilkor. Tjenstgör blott en lärare,
skall denne, och om flere lärare äro anstälda, förste läraren,
vara stiftsseminarister eller också sådana, som genom en
särskildt inför biskopen hållen pröfning bevisat sig ega
erforderliga kunskaper. De anställas med 3 månaders
uppsägningstid.
De för skolan nödvändiga utgifterna beviljas af
kommunal-styrelsen. Skolans närmaste styrelse är skolkommissionen, som
består af stadens samtliga prester, en magistratsperson och ett
visst antal af kommunalstyrelsen valda män. *
Församlings-presten, eller der flere sådane finnas, den af biskopen valde, är
sjelfskrifven ordförande. Prosten har tillsyn öfver samtliga
inom prosteriet liggande stadsskolor och tillsätter underlärare.
Lärare, som ensam är anstäld vid en skola, samt förste läraren
tillsättas af biskopen. Stiftsdirektionen utöfvar i allmänhet
öfveruppsigten. Biskopen utöfvar öfverinspektionen öfver
samtliga skolor. (Skoldirektören har ingen befattning med städerna.)
Ensam lärare och förste lärare lönas med minst 600 kr.
och fri bostad; underlärare med minst 400 kr.
På grundvalen af denna lag hafva städernas folkskolor
utvecklat sig till den dag, som i dag är, De flesta hafva gått
framåt mycket raskare och lättare än skolorna i landtdistrikten.
Orsakerna härtill äro förutom de allmänna i förhållandenas
egen natur grundade först och främst, att »lagen för städerna»
i vigtiga punkter har gifvit de lokala myndigheterna fria
händer att ordna sig. Derför har skolans utveckling kunnat gå
hand i hand med den växande förmågan att bära utgifter.
Men dertill har ock bidragit, att befolkningen allt mer kommit
till insigt om vigten af en god folkupplysning. Många af
städerna hafva nu bragt sitt skolväsende till en ståndpunkt, som
går icke litet öfver lagens fordringar. Åtskilliga hafva till och
med lemnat dessa långt bakom sig. Om man i korta drag vill
gifva en föreställning om utvecklingen af städernas skolor,
måste man först och främst nämna grundfaktorn dertill,
nem-ligen att lagen har gifvit skolkommissionen fri rättighet att för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
