Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äfven efter utgifvandet af nämnda förordningar, tillräckligt öfvade
i skrifning och räkning för att kunna meddela undervisning deri;
men i en stor del församlingar blefvo dock småningom skrif- och
räknekunniga klockare tillsatta. Detta oaktadt var det endast
ett fåtal barn, som begagnade sig af tillfället att få lära skrifva
och räkna, hvilket blifvit dem beredt.
Många, ja, kanske största delen af de bildade folkklasserna
ansågo också fortfarande, att innanläsning och
kristendomskun-skap vore de enda ämnen, hvari folkskolan borde meddela
undervisning. Om allmogens barn finge lära läsa och skrifva vore
— menade de — temligen likgiltigt, ja, kanske förr skadligt än
gagneligt. Så skref Geijer år 1811: Det är min fullkomliga
mening, att jag vill lemna de lägre och arbetande klasserna
fullkomligt olärda, och det af ren och uppriktig aktning för det
sunda förnuftet. Den enda undervisning, som för dem är
nödvändig, innefattas i religionsundervisningen, hvilken också
naturligtvis är nästan helt och hållet muntlig, och mer talar till
känslan än förståndet. Vill en och annan lära sig skrifva och
räkna, välan! men deras förträffliga minne, hvari de utskämma
så många, som blott läst sig sjelfva till förderf, gör det för dem
i allmänhet onyttigt. Men att man kunde tro sig få ett upplyst
folk, om man en gång komme så långt, att hvar bonde utom
sin religion hade lärt litet moral, litet geografi, litet af
fäderneslandets historia, litet af de första begreppen i vetenskaperna,
det är visserligen högst ytligt och falskt sedt». — Vidare säger
han: »All folkundervisning innefattas i religionsundervisningen,
hvilken hör till presterna;» och ytterligare: »i det rent praktiska,
såsom åkerbruk, slöjder, bergshandtering, duger ingen annan
upplysning för bonden, än den muntliga uppmuntran och
exemplet». Och ännu 1825 läses i »Svea»: de lägre folkklassernas
barn böra ej erhålla annan undervisning än i kristendom, kanske
ock i skrifva och räkna». 1 Vexiö domkapitels namn skrifver
Esaias Tegner år 1826: »Med innanläsning, kristendomskunskap
och grunderna af skrif- och räknekonsten anser konsistorium
svenska bondens hufvudsakliga uppfostran vara gjord. Härmed
hjelper han sig för det mesta fram både i lifvet och i döden.
Hvad han derntöfver kan behöfva, lär han sig i en bättre skola
än den ambulatoriska, i lifvets och erfarenhetens skola. Sin
naturvetenskap inhemtar han af naturen sjelf, vid hvars bröst han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
