Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilar, sin teknologi af öfning och handläggning, sin
fosterlands-historia af minnet, som lefver på folkets läppar. Svenska
allmogens karaktär af klart modervett och oförvillad omdömesgåfva
är tillräcklig för att upprätthålla hans rang såsom riksstånd i
ett fritt samhälle, och bör icke för någon pedagogisk spekulation
äfventyras, kanske uppoffras. Med en lärdt bildad allmoge kan
ingen stat bestå och med en halflärd är ingen belåten». Och år
1839 skrifver den samme i samma konsistorii namn: »Folkskolan
bör hädanefter som hittills väsendtligen hvila på religiös grund,
utan alla onödiga tillsatser af verldslig vishet. Konsistorium
inskränker sålunda sina anspråk till 1) ren och säker innanläsning
af latinsk och svensk stil; 2) biblisk historia; 3) utanläsning af
den antagna läroboken i kristendomen eller katekesen; 4)
kyrkosång med ledning af Dillners psalmodikon. Flitig bibelläsning
af nya testamentet, helst evangelierna, före eller efter den
dagliga bönen, hör till samma kategori. Skrifva och räkna är väl
un nyttig färdighet och efter tidens nuvarande skick, då så
mycket, som förr afgjordes muntligen, nu måste skrifvas, ofta
oumbärlig. Tillfälle till undervisning häri bör också alltid finnas
i folkskolan, men att föreskrifva det såsom ett nödvändigt vilkor
för alla, anser konsistorium af flera skäl för betänkligt».
Flere offentliga myndigheter och ett stort antal enskilda
C ^ O
personer uttalade liknande åsigter. Och ännu i våra dagar finnas
de, som tänka på samma sätt. Detta bör icke förundra oss, då
vi besinna, huru stor magt traditionen har och huru långsamt i
o o
följd deraf gamla åskådningssätt förändras.
Men i motsatt riktning har en annan ström framgått. Denna
har under tidernas lopp blifvit allt starkare och starkare. För
att tala utan bild: lledan långt tillbaka i tiden hafva sådana
funnits, hvilka fordrat, att undervisningen i folkskolan skall
omfatta äfven realämnena, och antalet af dem har ständigt vuxit.
För att gifva skäl för detta påstående vilja vi fästa
uppmärksamheten på några uttalanden, hvilka af myndigheter och
framstående personer blifvit framstälda angående förekomsten af
realämnena i folkskolan.
Redan den store Amos Comenius säger, att folkskolan bör
meddela undervisning i läsning, skrifning, hufvnd- och
tafvel-räkning, sång, katekes och bibel, historia, geografi, jordbrukslära,
handtverk och konster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
