Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lära »kristendomskunskap, skrifva, räkna samt elementerna i
geografi, naturkunskap, historia och modersmål d. v. s. de
ämnen, som representera den svenska bildning, allmoge och lägre
borgerskap kunde vinna». Afven J. O. Wallin ville öppna
folkskolans dörrar för de ifrågavarande läroämnena. 1 den
uppfostringsplan, han år 1837 framstälde i det tal, han höll vid
invigningen af nya katedral-skolhuset i Upsala, yttrar han: »Basis
är folkskolan. Der måste läras först och främst det för alla
nödiga, som är religionskunskap och hvad för dess bibehållande
och förkofran är vigtigt, nämligen färdig innanläsning. Der
måste vidare vara tillfälle att lära det för alla nyttiga, som är
hjelplig skrif konst, det allmännaste af räknekonsten samt de
enklaste begrepp om naturen, verlden och fosterjorden». Sjelfve
Geijer, som så ihärdigt kämpat emot realämnenas införande i
folkskolan, kom slutligen på andra tankar. Ar 1838 skref han:
»Jag måste antaga, att den af mig så länge bekämpade
allmänna medborgerliga bildningen måste vara den stam,
hvarifrån uppfostrans särskilda delar utgå». Och vid ett annat
tillfälle: »Okunnighet och råhet äro ej något värn för religion och
moralitet. Den verldsliga undervisningens tillväxt bör så litet
beröfva den religiösa sin kraft, som solens strålar dämpas deraf,
att de belysa en odlad jordmån». Och än ytterligare:
»Sammanfattar man härmed livad förr blifvit yttradt om
intelligensens nödvändigt växande andel äfven i det industriella arbetet,
så framstå den moraliska, religiösa och intellektuella odlingens
förnämsta både medel och resultat såsom folkskolans föremål.
Tegnér nödgades ock slutligen erkänna, att uti folkskolans
undervisning måste ingå äfven andra ämnen än innanläsning,
kristendomskunskap och grunderna af skrif- och räknekonsten.
Så säger han: »Svenska allmogen behöfver nu för tiden och
under förändrade omständigheter veta mer än deras fäder visste;
ty staten har utbildat sig helt annorlunda än fordom; alla
mensk-liga förhållanden äro mer invecklade än förr».
Men oaktadt grundsatsen att realämnena böra förekomma
i folkskolan allt mera gjorde sig gällande, var dock
undervisningen, då fråga är om de ämnen, hvari alla barnen
undervisades, i de allra flesta folkskolor inskränkt till kristendomskunskap
och innanläsning; endast en del af dem deltogo i skrif- och
räkneöfningar, der sådana egde rum; ett ännu mindre antal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
