Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt beaktas. Detta missförhållande skulle kunna nndanrödjas,
i fäll lärotimmarnes antal i veckan inskränktes till högst 30.
Då kunde lektionerna sluta hvarje dag kl. 2 och eleverna fä
eftermiddagarne lediga. De hade då så att säga en samlad tid
för hemarbete och skulle hinna att bättre bereda sig och smälta
kunskaperna, på samma gång de icke såsom nu behöfde
öfver-anstränga sig.
Hvad särskildt hemarbetet beträffar, så tyckes herr F. B.
icke gilla, att alla (i samma klass förstås) läsa samma lexor..
Meningen skulle väl då vara, att ingen lexläsning alls skulle
förekomma vid seminarierna, liksom förhållandet ungefär är
vid våra folkhögskolor. Detta skulle nog kunna gå för sig,
i fäll det vore nog att väcka håg och lust för vetande jämte
»hum» derom, men af den blifvande folkskoleläraren fordras
ju att kunna ett bestämdt pensum i de olika läroämnena, och
det målet vinnes väl säkrast genom lexläsning. Denna
be-höfver icke åstadkomma nå^on ensidighet eller mekaniskt in-
o o
pluggande af en viss kurs. Om eleven har tillfälle dertill,
står det ju honom fritt att i annan bok läsa mera utförligt om
detsamma, som lexan i en kortfattad lärobok innehåller.
Sålunda äfven om alla seminarister läsa samma lexor, behöfva
de ej derföre blifva »stöpta i samma form». Ej heller behöfver
en gifven |exa hindra läraren från att allsidigt och på ett
intresseväckande sätt behandla sitt ämne. Det står ju honom
fritt att omvexlande fråga och föredraga, äfven om lärjungen
latt sig ålagdt att genomse någon viss afdelning i läroboken.
Naturligtvis kunde undervisningen vid seminarierna också
be-drifvas ungefär som vid universiteten, att läraren blott
föreläste och eleven läste sitt pensum på egen hand efter behag
och slutligen tenterade. Men för det första har
seminarie-eleven för liten underbyggnad för att fullt kunna tillgodogöra
sig föreläsningar, för det andra tro vi han snart skulle tröttna
dervid och för det tredje betvifla vi, att kunskapen skulle blifva
så säkert befästad, som då ett mindre pensum i sänder
genomgås under form af frågor och svar jemte lärarens förklaring
och utläggning. Till och med vid universiteten begagnas ibland
detta lärosätt. Ifall Herr F. B. möjligen skulle anse det vara
för mycket skolpojksaktigt att så pass gamla elever som
seminari-sterna få läsa lexor, vill jag påpeka, att i de högre allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
