Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af våra folkskolor; i den andra betviflas, huruvida de
anvisningar, som i detta hänseende lemnas, äro fullt praktiska. Hvad
författaren inlägger i dessa anmärkningar blir klart genom hans
följande framställning.
Men innan jag ingår på denna och dermed också på
besvarandet af de gjorda anmärkningarna, torde jag först få anmärka,
att det alls icke var meningen med min anspråkslösa studie att
framställa någon allmän metodik för all katekesundervisning.
Jag anser mig hafva tillräckligt förebyggt en sådan tanke med
följande ord (sid. 194): »För de yngre bland vår tids uppfostrare
torde de tvenne olika förfaringssätt vid katekesundervisningen,
hvilka äfven i sjelfva titeln angifvits, vara redan bekanta saker.
Det finnes likväl många äldre, för hvilka i talet härom ligger
en hemlighet, om hvilken de ej hafva något redigt begrepp, utan
på sin höjd en dunkel aning. Till ledning» o. s. v.
Förhållandet var nämligen, att jag för egen del åtskilligt
funderat öfver, hvad som var det karakteristiska just i dessa
båda undervisningssätt. Jag började derför samla material för
att närmare studera dem. Derefter sökte jag för reda och
klarhets skull äfven på papperet anteckna, hvad som för tanken
suecessive blef klart. Så uppväxte denna studie under några
ensliga veckor, tillbringade på landet. Jag hade således intet
annat syftemål än att söka angifva hvad som är »det
karakteristiska för begge dessa metoder». Men för att kunna med fördel
göra detta, låg det ju i mitt intresse att hålla dem så bestämd t
som möjligt skilda från hvarandra. Derför ansåg jag mig ej
berättigad att framställa förmedlingar och öfvergångsformer,
hvarigenom jag skulle hafva afvikit från ämnet och grumlat
framställningen. Att sådana förmedlingar finnas och äfven ofta
användas, har jag dock erkänt, då jag (sid. 243) säger: »Men
ehuru vi vid vår jämförelse af dessa metoder anvisat dem
begränsade områden både med hänsyn till tiden, då de böra
förekomma, och med hänsyn till det material, för hvilket hvardera
bäst passar, så må likväl ingen tro, att de derför skulle vara
alldeles skilda från hvarandra. Tvärtom inträda de, på ett
innerligt sätt hjelpande och stödjande hvarandra, i hvarje
kateki-sation, fastän alltid det hela öfver hufvud taget måste bära
prägeln af den ena eller andra». Vill man nu i en mera
all-Tidslirift för folkundervisningen, arg. 1885. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
