Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genom att bibehålla dem lyckades det regeringen tillvinna
1857 års förslag bifall. Men att de, som stodo på kristendomens
grund, dermed icke vunnit något annat än ord, det visade sig
mycket snart.
På den liberala sidan jublade man öfver segern. Men
desto större var missräkningen och det deraf följande
missnöjet bland dem, som ville häfda kristendomens rätt. Skarpt
framhölls det onda, som lagen ovilkorligen skulle medföra.
Protestanter, katoliker och judar skulle sända sina barn till
samma skolor. Huru skulle det gå, när alla fordrade att
icke varda sårade i afseende på sina religiösa känslor? Huru
mycket skulle man väl då få qvar af kristendomen? Aldrig
kunde i sådana skolor bibeln läsas, aldrig Herren Jesus ens
nämnas med namnet Frälsare, aldrig de skönaste bladen i
fäderneslandets historia genomgås; judar kunde sättas som
lärare för kristna barn o. s. v. Talet- om uppfostran till »kristlig
dygd» vore under sådana förhållanden ingenting annat än
bedrägeri.
På sådana klagomål svarades från regeringens sida: »Derom
är man väl på alla håll ense, icke blott att barnets förstånd
skall utvecklas och förses med nyttiga kunskaper, utan äfven
att dess hjerta skall danas och uppfostras till gudsfruktan och
dygd. Äfven den saken är väl af alla erkänd, att hjertats
bildning till sedlighet har en mäktig häfstång uti religionen, ja
måste grunda sig på denna. Dock — deri ligger tyngdpunkten:
hvilken religion menar man? i hvilket mått skall religionen
införas i skolan? huru skall man på lämpligt sätt i lagen ut-
trycka det, som enligt sin natur svårligen kan närmare
bestämmas? För att vinna klarhet härutinnan måste man enligt
regeringens åsigt utgå från följande trenne grundsatser:
1. Folkskolan är icke bestämd att gifva egentlig
religionsundervisning eller kyrklig-dogmatisk undervisning.
Det tillhör de kyrkosamfund, till hvilka barnen höra, och
är deras både rätt och pligt-
2. Då offentliga skolor måste vara tillgängliga för
barn af olika bekännelser, får ingenting meddelas barnen,
som stöter deras religiösa öfvertygelse. Läraren måste
akta annorlunda tänkandes öfvertygelse samt inprägla så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
