Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dan aktning hos barnen och stämma dem till inbördes
kärlek och fördragsamhet.
3. Hvad som vid religionsundervisningen i skolan
bibringas barnen, måste så mycket som möjligt stå i
öfver-ensstämmelse med befolkningens åskådning.
I afseende på tredje punkten får icke förbises, att det
stora flertalet af det nederländska folket hör till
kristendommens bekännare. De höra visserligen till skilda kyrkosamfund;
men det fins dock ett allmänt kristligt medvetande, som lefver
i alla; det gifves med detta sammanhängande sanningar och
känslor, hvilka alla önska inplantade i sina barns hjertan. Dessa
tillhöra Nederlands folkskolor. Begränsningen och den närmare
bestämningen af dessa ligger utom lagens råmärken. Lagen
kan i intet fåll fastställa en religion för skolan. Derjemte
må märkas, att hvad som på ett ställe är möjligt och kräfves
af folkets behof, det är på ett annat ställe hvarken möjligt
eller fordrad t.»
Så långt regeringen.
Någon smula religion skulle alltså enligt regeringens åsigt
finnas i skolorna, och efter de fleste inbyggarne i Nederland
bekände sig till kristendomen, borde detta tagas ur
kristendomen; men all den stund i landet funnes flere kyrkosamfund,
borde endast de allmänna känslor och åskådningar bibringas
barnen, hvilka vore gemensamma för alla. De borde, såsom
en annan minister uttryckte sig, uppfostras i en allmän
kristendom, som stode öfver all meningsskiljaktighet i trossaker. Huru
det moderna partiet tänkte sig denna allmänna skolreligion,
det kan man ana, då man hör en tredje minister förklara, att
särskild undervisning i biblisk historia mycket väl kunde
undvaras: den bibliska historien kunde komma till sin rätt vid
allmänna historiens läsning o. s. v.
I stället för att lösa frågan på det enda kristliga sättet,
d. ä. inrätta särskilda skolor för de skilda kyrkosamfunden,
skulle afprutning ske på den kristliga sanningen och
således ett annat evangelium gifvas barnen. Vi ha sett, hur
den bättre delen af protestanterna kämpade emot denna
för-gripelse. Det är ock sagdt, att katolikerna i grund och botten
ogillade den blandade skolan, ehuru de försvarade henne som
nödfall såtgärd. Deras anmärkningar voro hufvudsakligen föl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
