Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jande tre, som af en aktad katolsk tidning framhöllos: 1.
Uppfostran och undervisning kunna icke åtskiljas; men ingen
uppfostran är tänkbar, som icke hvilar på positivt religiös grund.
2. Kyrka, familj och skola måste harmoniskt samverka till
utveckling och bildning af barnens krafter. 3. Den helige fadern
har uttryckligen förkastat denna skolart.
Hvad som var stadgadt angående folkskolornas
bekännelse-löshet, gälde äfven seminarierna och ty värr i ännu högre
grad: de holländska folskollärarne erhålla ingen
religionsundervisning alls. Hvilka betänkliga följder det måste medföra är
lätt att inse. Dels måste en bildning utan kristendomskunskap
vara i högsta måtto bristfällig, och dels är det tydligt, att en
sådan anordning skall leda till förakt för kristendomen. Prof
på det senare missförhållandet lära i Holland icke vara
sällsynta.
Det skulle vara intressant att i denna redogörelse år efter
år följa utvecklingen; men den tid, åhörare i allmänhet vilja
offra åt en föreläsning, vore då allt för kort. Derför måste jag
skynda framåt mot slutet. Jag vill blott tillägga, att
kristendomens vänner inträdt från och med 1857 i Holland på en mera
praktisk väg. De begynte grunda privatskolor, der en lefvande
kristendomsnndervisning meddelas. Och detta medel har visat
sig kraftigare än alla protester, men också framkallat förökad
energi hos deras motståndare. Dessa hafva gjort, hvad göras
kunde, för att qväfva de kristliga privatskolorna.
Sommaren 1878 rustade de sig att revidera 1857 års lag i
den riktning, att privatskolors inrättande skulle omöjliggöras.
»Det måste taga slut med dessa skolor», så lydde deras lösen.
De tjugu åren, som förflutit, sedan förra lagen antogs, hade
alldeles icke minskat den konfessionella motsatsen, och skulden
var i motståndarnes ögon de kristliga privatskolornas. Derför
skulle dessa, om icke förbjudas, så åtminstone motverkas, ja,
nästan omöjliggöras. Skolafgifterna skulle i statsskolorna sänkas
till en obetydlighet och de föräldrar, som sände sina barn till
privatskolorna, skulle icke desto mindre nödgas deltaga i
stats-skolornas underhåll.
Under förhandlingarna beträffande detta lagförslag inkommo
140,000 katoliker med en adress till Generalstaterna, hvari de
begärde förslagets förkastande, och sedan lagen i trots deraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
