Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rättade, huru Erik den fjortonde regerade från år 1560 till år
1568. Vid genomläsningen af uppgiften frågade han sedan en
gosse, som ett och ett halft år läst historia: »Hvad betyder det der
strecket, som står i boken mellan 1560 och 1568?» hvarpå denne
med stor tvärsäkerhet svarade: »minus eller minskadt med». Jag
häpnade, men insåg, att detta var en konseqvens af metoden.
Vid förhöret har det visat sig, att mycket litet stannat qvar
af det muntligt framstälda och att behållningen i ganska många fall
inskränkt sig till hvad som stått i boken. Kommer så dertill,
att läraren saknar naturliga anlag icke blott för att enkelt och
åskådligt berätta och skildra, utan hvad värre är, för sjelfva ämnet,
då kan man ej förundra sig öfver, att äfven den, som eljest är
en varm vän af berättelsemetoden, står der något betänksam.
Dessa och andra liknande erfarenheter hafva med tiden
nödgat mig att vidtaga vissa försigtighetsmått, hvilka å ena sidan
kunna i någon mån undanrödja de olägenheter, som den rent
muntliga framställningen onekligen medför, och å andra sidan
förmedla det muntliga föredragets förhållande till läroboken.
Bland annat har det då visat sig nödvändigt:
l:o att läraren ej genom nya berättelser ökar omfånget af
läro- eller läseboken, utan i stället bemödar sig om att
lättfattligt, åskådligt och utförligt berätta eller skildra just den eller
de tilldragelser, som blott i sammanträngd form finnas återgifna
i boken, naturligtvis med frågor öfver de särskilda delarne af
det berättade;
2:o att krigsrörelser, fältslag o. s. v., så vidt möjligt är, icke
blott utpekas på kartan, utan ock åskådliggöras medelst
teckningar på svarta tafian;
3:o att namn på personer, länder, städer och orter, hvilka i
den muntliga framställningen omnämnas för att inläras, men
hvilkas uttal erbjuder svårighet eller i skrift betecknas annorlunda
än de uttalas, antecknas på svarta tafian, hvarvid skilnaden i
beteckning och uttal betonas;
4:o att enklare historiska beteckningssätt, såsom t. ex.
Sver-ges storhetstid 1611—1718; Erik XIV o. s. v., ej blott vid
berättelsen rätt utsägas, utan äfven, i den mån de förekomma,
förklaras, samt
5:o att läraren, i fall läroboken användes, sedan han
muntligen framställt berättelsen och sedan frågor deröfver blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
