- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 4 (1885) /
125

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jag verkligen sluta mig till dem, som vid fiickskolemötet i
Stockholm 1879 förklarade, »att barn, på detta sätt undervisade,
ingenting lärde» eller åtminstone icke lärde så mycket, att det
motsvarade arbetet vid förberedelsen.

Har man åter bestämt sig för att följa t. ex. läsebokens
lifsbilder eller ock någon bestämd lärobok, då synes såsom
oaf-visligen nödvändigt, att den muntliga framställningen göres i
anslutning till det i boken upptagna och det så, att berättelsen
kan återgifvas med bokens ord samt slutligen att en förmedling
sker mellan den muntliga framställningen och bokens uttryck
på sätt, som ofvan i mom. 5 blifvit angifvet.

Men vid sidan af denna »berättelsemetod» har också under
en del af hvarje läseår en annan metod blifvit använd, som Uffe
kallar »plugg-resonementsmetoden» och hvilken han bcskrifver
så: »Den gamla för läraren ytterst beqväma lexläsningsmetoden
kom åter till nåder, fast utrustad med åtskilliga tidsenliga
förbättringar, såsom muntliga utläggningar af bokens innehåll,
för-ståndsredande frågor m. m.»

Om man bortser från den satir mot allt, som tyder på
lättnad i lärarens arbete och på ansträngning för barnen, som
ligger i dessa uttryck, så har man här en torftig beskrifning på
metoden. Här hafva lärjungarne fått hafva sina böcker öppna. De
hafva efter en kortare inledning fått läsa stycket. Derpå har
följt en muntlig framställning af hvad som blott an tydnings vis
nämnes i läse- eller läroboken. Der nämnes t. ex. att Gustaf
Adolf »uppfann ett nytt sätt för härens uppställning och
beväpning». Här har en naturlig anledning gifvits såväl till muntlig
framställning som till åskådliggörande på svarta taflan af hvad
detta innebar. Längre fram i samma stycke blir tillfälle att
belysa hans krigstukt med exemplet af »soldaterna, som stulit
äpplen», hans ordning, hans gudsfruktan, hans utskrifningar, hans
många nya skatter o. s. v. Der någon rolig berättelse varit
antydd i boken, har den blifvit i sin helhet berättad och sålunda
»sluppit in», ja, understundom hafva också roliga berättelser,
som stå i samband med det lästa, blifvit berättade, utan att de
varit antydda i boken. Dessa berättas dock mera för att
uppmuntra intresset än för att egentligen inläras. Dessutom har
man äfven här haft osökt anledning att på kartan och svarta
taflan åskådliggöra gången af det, som i boken berättas, eller det,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:45:04 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/4/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free