Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
akademiska examina, utan i stället något prof vid den för
folkskolelärare särskildt afsedda högre bildningsanstalten, Man bör
ej fordra akademiska prof, mena de, ty för en folkskolelärare
är det förenadt med så stora svårigheter att idka studier vid
universitetet, att endast högst få skulle kunna göra det. Men
för det första är det klart, att det endast bör vara de mest
begåfvade, som fortsätta sina studier vid universitetet/ För
det andra är det ej svårare för folkskolelärare än för många
andra att bereda sig tillfälle till att få idka
universitetsstudier. För det tredje finnes det intet skäl, h v ar för vägen till
ett visst mål bör göras lättare för folkskolelärare än för andra
till samma mål. Då man är i färd med att afskaffa gamla
privilegier, hvarför skulle man stifta nya just för deras räkning?
För det fjerde skulle, såsom vi redan anmärkt, bildningen i
den tilltänkta högre bildningsanstalten blifva ytlig och ensidig.
För det femte skulle upprättandet af en sådan anstalt medföra
betydliga kostnader, hvilka icke endast vore onödiga, utan ock
skulle hafva till följd, att annat, som verkligen vore af behofvet
påkalladt, blefve tillbakasatt. För det sjette skulle den högre
anstalten hafva med sig, att de, som studerat ett eller annat
år vid denna, komme att få företräde till bättre platser
framför dem, som arbetat flere år i skolans tjenst. Då komme det
högre kunskapsmåttet att vid tillsättande af tjenster vid
folkskolor få företräde framför den större erfarenheten, fastän ju
nu från lärarnes sida påstås, att erfarenhet betyder så
väsendt-ligen mycket mer än studier. För det sjunde skulle förmånen
af denna högre bildningsanstalt hufvudsakligen komma de lärare
till godo, som tjenstgjorde på den ort. der den blefve förlagd.
Dessa skulle vilja blifva de ledande bland lärarne och arbeta
på att inplanta hos dem sina åskådnings- och tänkesätt. De
öfrige lärarne skulle sålunda komma att gå i deras ledband
eller ock skulle, om de ville bibehålla sin sjelfständighet, split
och tvister uppkomma mellan ståndsbröderna. De »lärde» skulle
ringakta och förtrycka de »olärde»; de senare skulle upptändas
af missnöje och afund. Och om en lärare från landsorten hade
fått tillfälle att studera vid den högre bildningsanstalten, skulle
han ej känna sig missnöjd, när han återkomme till sina små
förhållanden? Hvilken ställning skulle han taga till sina olärda
med-bröder i granskapet? Månne han ej skulle vilja spela den rådande?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
