Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lösa. Nog finnas okunniga och vårdslösa bland alla slag af
lärare; men derföre faller det icke någon in att döma hela
lärarekåren som okunnig och oduglig. Det är endast
seminarie-lärarne, som hafva den förmånen att dömas odugliga — för
att ej säga något värre — derföre att de räkna bland sig en
eller annan, om hvilken den domen är rättvis. Och bland dem,
som så döma, äro till och med sådana folkskolelärare, som vilja
gälla icke endast som mycket upplysta, utan ock som mycket
allvarliga män.
Rörande det första påståendet, att endast de duga till
semi-narielärare, som arbetat flere år i folkskolan, vilja vi erinra
derom, att det både vid våra och vid utlandets seminarier
finnas lärare, som ej förut arbetat i folkskola; men som dock
äro mycket dugande, ja framstående. Vi hafva äfven sådana
seminarielärare, som, sedan de någon tid tjenstgjort i
folkskola, gjort sig kompetenta till lärarebefattningarna vid
seminarierna genom att aflägga föreskrifna prof. Af dessa äro ock
en och annan mycket framstående; andra åter mindre
utmärkta. Deraf följer, att det ej är nödvändigt att förut hafva
arbetat i folkskola för att blifva en god seminarielärare, och
att arbetet i folkskolan ej gör någon till skicklig seminarielärare.
För att blifva en dugande seminarielärare fordras minst
den allmänbildning och de fackinsigter samt den pedagogiska
utbildning, som kräfves af dem, som vilja anställas som lärare
vid de allmänna läroverken. Har man den grunden att bygga
på, kan man sedan genom studier och iakttagelser utbilda sig
till en dugande seminarielärare, i fall man annars har anlag
för lärarekallet och intresse för detta samt särskildt för hvad
till folkbildningen hör. Att anställa vid seminarierna så ytligt
och ensidigt bildade lärare, som de skulle blifva, hvilka skulle
utgå från den ofta omnämda högre bildningsanstalten för
folkskolelärare, skulle hafva till följd, att folkskolelärarebildningen
och dermed äfven folkbildningen öfver hufvud skulle sjunka; ja,
hon skulle ohjelpligt sjunka, i samma mån folkskolelärarnes
bildning sjönke, och hon skulle ej kunna räddas från att blifva
allt ytligare och ensidigare, äfven om dessa blefve aldrig så
skickliga i att mer eller mindre mekaniskt handhafva den ena
eller andra metoden.
Tidskrift för folkundervisningen, årg. 1885.
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
