Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någon uppmärksamhet åt hvad de verkligen uträttat, samt i
allmänhet bedöma dem med någon rättvisa.
Man säger: att seminarielärarne ej duga till mycket, synes
deraf, att vår pedagogiska litteratur är så fattig. Lärarekåren
vid de allmänna läroverken är mycket äldre och mycket större
än lärarekåren vid seminarierna; den kan framvisa mycken
vetenskaplighet och mycken praktisk duglighet. Detta oaktadt
har den ej synnerligen mycket riktat vår pedagogiska litteratur.
Detta framhäfves dock ej såsom bevis på de särskilda lärarnes
oduglighet. Men seminarielärarne de äro odugliga derföre, att
de ej äro pedagogiska författtare i stort.
Vidare påstår man, att det lilla, som seminarielärarne
skrif-vit i pedagogik och metodik, är, till största delen åtminstone,
mycket dåligt. Gerna erkänna vi, att åtskilligt af hvad
seminarielärare skrifvit i dessa ämnen är af tvifvelaktigt värde;
men vi kunna deremot med sanning framhålla, att åtskilligt
blifvit mycket väl bedömdt af framstående pedagoger så väl i
vårt land, som i utlandet. Vi kunna ock upplysa derom, att
förfrågningar kommit från lärare i grannländerna, om de skulle
få öfversätta eller efter deras förhållanden bearbeta arbeten,
som af seminarielärarne här i landet blifvit utgifna.
En annan anmärkning mot seminarielärarne är, att de
läroböcker, de utgifvit, ej äro lämpliga. Visserligen hafva
seminarielärare utarbetat underhaltiga läroböcker; men de hafva
ock utgifvit åtskilliga sådana, som anses bland de främsta; som
äro spridda i ett stort antal skolor och som blifvit öfversatta
på främmande språk och införda i utländska skolor.
I sammanhang härmed vilja vi uppmana#våra belackare att
taga reda på hvad utländske lärare, som i ej ringa tal besökt
våra seminarier, hafva haft att berätta om seminarielärarnes
verksamhet.
Under de senare tjugu åren har undervisningssättet i
folkskolan allt mera förbättrats. Hvem har förtjensten deraf?
Kanske hafva de nya metoderna uttänkts och utarbetats
ensamt af folkskolelärarne sjelfva? Historien vittnar, att
ljudmetod, skrifläsemetod och förbättrade förfaringssätt vid
meddelande af undervisning i folkskolans särskilda läroämnen
utgått från seminarierna och en del inspektörer. Att äfven
folkskolelärarne lemnat vigtiga bidrag till metodernas utarbetande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
