Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undeTvisas samtidigt af en och samme lärare, samt att det kan
ske med framgång. Nu uppstår den frågan, huru många klasser
kan en lärare undervisa samtidigt? Derpå kan ej gifvas något
bestämdt svar, emedan det i icke ringa grad beror på de
förhållanden, under hvilka skolan arbetar. Emellertid ställer
normalplanen det krafvet på läraren, att han samtidigt skall
kunna undervisa två h. fyra klasser. Såsom regel framställer
han nämligen, att i småskolan två och i folkskolan fyra klasser
skola samtidigt undervisas af en och samme lärare. Men han
antager ock, att sådana förhållanden gifvas, som betinga, att i
småskolan tre och folkskolan äfven tre klasser samtidigt
undervisas af samme lärare. Vi hålla fore, att normalplanen ej stält
fordringarna på lärarne för högt; men vi begynna tveka, om
ej den anordning, han gjort till undantag, borde vara regel och
tvärtom. Åtminstone är detta en punkt, som bör tagas i
noggrant skärskådande vid den revision af normalplanen, som vi
hoppas snart måtte blifva företagen. Han är nu tio år
gammal. Under de år, han ländt till efterföljd, har man
haft‘tillfälle att samla riklig erfarenhet om hvad deruti kan behöfva
ändras. Dessutom har komitén, som granskat folkskolans
läroböcker i vissa hänseenden framstält åtskilligt beträffande
innehållet och anordningen af läroböcker, som strider mot hvad
normalplanen föreslagit. Denna bör sålunda med det första
ändras, på det full öfverensstämmelse måtte blifva rådande i de
fall, som här äro i fråga.
Flere klassers samtida undervisning af en och samme lärare
med tillhjelp af tysta öfningar är en hos oss ännu med en viss
misstro och ovilja sedd anordning. Detta beror väl
hufvudsak-ligen på den villfarelsen, att med en dylik anordning intet af
gagn kan åstadkommas, och att det derför ej lönar mödan att
anstränga sig för att få de tysta öfningama ändamålsenligt
inrättade och med allvar tillämpade. Skulle vi med dessa rader
hafva i någon mån kunnat rubba öfvertygelsen om de tysta
öfhingarnas förkastlighet, hade vi gjort ett godt verk.
Carl K—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
