Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Synnerligen spridd blef den »allmännyttiga» läsebok, som
utgafs af Friedrich Philipp Wilmsen. Hon innehöll: 1) korta
satser till väckande af uppmärksamheten och eftertanken;
*2) berättelser till främjande af en god sinnesart; 3) om
menni-skan; 4) jordens produkter; 5) jordens gestalt och beskaffenhet;
ti) Mark Brandenburg; 7) om djuren; 8) om växterna; 9) om
memiiskokroppen; 10) sundhetslära; 11) om tideräkningen och
kalendern; 12) tal, mått och vigt; 13) kort utdrag ur den
preussiska landslagen; 14) psalmer och sånger.
Med tiden höjde sig många stämmor såväl mot de moraliska
berättelserna som mot det allmännyttiga innehållet i läseböckerna.
Så yttrar sig Andreas Löhr beträffande de moraliska
berättelserna i ungefär följande ord: »Bedrager mig icke allt,
så fruktar jag, att fruktan för Gud har blifvit allt för mycket
försummad, och i dess ställe ha blifvit satta umgängessättet och
klokheten och sedligheten och artigheten och försigtigheten
o. e. v. (såsom den snälla Sofi, den lilla uppmärksamma Greta,
den renliga Maria o. s. v., och i motsats dertill: den plumpe
Mårten, den lättsinnige Kaspar, den oförsigtige Peter, den
vårdslösa Kristin o. s. v.), och utan vidare betänkande utbytta
mot moralen, och det ogiltiga myntet har blifvit utgifvet för
äkta mynt. Det förlåte eder Gud, I herrar!––––––––I hafven
bidragit, att höflighet och klokhet blifvit tidsålderns dygd,
i stället för att det hade bort läras att vara redlig, ärlig,
samvetsgrann, manlig, högsinnad, tapper, gudfruktig, ödmjuk,
mild, stark o. s. v., hvilket har blifvit glömt genom våra
moraliska berättelser.»
Theodor Eisenlohr gifver i följande ord uttryck för sitt
missnöje med de moraliska berättelserna:
»Sträfvan efter sedlig bildning förleder så lätt till att
moralisera; men genom ingenting får barnet så mycken leda
vid moral som derigenom, att man pladdrar derom för mycket,
för vidlyftigt och för ihärdigt. Just för den skull böra
berättelserna icke först uttänkas till förtydligande af den eller
den dygden, icke förses med långa och breda erinringar, utan
de böra vara sanna, gripna ur lifvet, träffande och bära sin
tillämpning i sig sjelfva.»
Och Otto Schulz yttrar sig angående i fråga varande
berättelser på ungefär följande sätt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
