Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Med de moraliska berättelser, som äro tagna ur barnens
tankekrets och lefnadsförhållanden, kan i allmänhet föga
uträttas, så vida de icke till äfventyrs draga till sig
uppmärksamheten genom en synnerligen liflig framställning. Dylika
berättelsers tråkighet, sådana de till stort antal finnas hos Rochow,
Wilmsen och Hempel m. fl., äro ofta deras minsta fel. Många
af dessa berättelser väcka hos barnen alldeles förvända tankar.
t
Af berättelsen om den snattande flickan, som kom från
mjölkkammaren med »mjölkskägg», drar månget barn endast den
nyttiga läran, att man bör vara försigtig, när man snattar, och
åtminstone aftorka munnen. Berättelsen om den elake pojken,
som band ållonborrar vid trådar och lät dem fladdra omkring,
som spetsade grodor och plågade sin hund på allt upptänkligt
sätt, blir för mången rå gosse anvisning till djurplågeri. Det
kommer ej att synnerligen mana till flit i att läsa och skriffa,
om man framhåller för barnen arbetskarlens exempel, hvilken
säljer en anvisning på två tusen thaler för trettio thaler, eller
bondens exempel, som lånar penningar åt en borgare och i
stället för skuldsedel erhåller en skrift full af den snöpligaste
poesi. Många berättelser kränka ock barnens sedliga känsla
och väcka hos dem föreställningar, som äro så beskaffade, att
man helst skulle önska, att de aldrig blifvit väckta. Hvad
skola väl barnen tänka vid Rochows berättelse om den
samvetslöse fadern, som, för att taga från barnen af första giftet en
del af deras mödemearf, gräfver ned en del af sina penningar
i jorden och derefter aflägger en falsk ed på att han ej eger mer
än så och så stor förmögenhet? Skall man göra barnet
förtroligt med den tanken, att det finnes sådana fäder? Eller vore
det ej fördelaktigare att icke väcka tanken på en så
onaturlig sinnesart?»
Afven mot de »allmännyttiga» läseböckerna höjde sig
småningom många röster. Man fäste uppmärksamheten derpå,
att korta öfversigter öfver det allmännaste af en vetenskap
i en systematisk och torr framställning ej lämpade sig i en
läsebok, ja, att de i allmänhet ej passade för barn. Endast en
åskådlig, lefvande framställning bure verklig frukt. Läraren
måste berätta historier på ett enkelt och lättfattligt sätt;
han måste lära geografien på kartan och illustrera den genom
beskrifning och skildring; han måste beskrifva djuret under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
