Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
glädje öfver sysselsättningen med ett föremål och lust att på
egen hand arbeta vidare. Ur denna glädje och lust framväxer
viljan och blir sålunda en kraft, som är riktad på bibehållandet
och utvidgningen af det andliga förvärfvet.
Intresse bör ej väckas endast för ett enskildt föremål, utan
det bör vara mångsidigt. Den, som gerna iakttager föremålen
och företeelserna i naturen samt det dagliga lifvets tilldragelser,
har ett empiriskt intresse. Den, som vill utvidga kretsen af*
sina föreställningar genom att göra de gjorda iakttagelserna till
föremål för sin eftertanke, genom att utreda hvad som är orsak
och verkan, grund och följd, ändamål och medel, har ett
spekulativt intresse. När intresset riktar sig på det sköna, på
det, som genom sin form väcker behag eller obehag, kallas det
estetiskt. Fäster hjertat sig vid enskilda personer, känner det
medlidande med deras olycka, glädje öfver deras lycka, är
intresset sympatetiskt. Intresset för samfund, kyrka, stat, skola
heter socialt. Alla dessa arter af intresse kunna finnas hos
folkskolegossen, lika väl som hos den bildade mannen.
Undervisningen, så vidt hon vill vara uppfostrande, måste söka
uppväcka ett sådant mångsidigt intresse. Resultatet af det
mångsidiga intresset är det harmoniska. Att väcka eft harmoniskt
intresse är undervisningens syftemål. Det harmoniska intresset
motsvarar hvad man annars brukar kalla allmänbildning. Det
är just den Herbartska pedagogikens förtjenst, att den sätter som
mål för undervisningen att bibringa allmänbildning och att dana
en sedlig karakter.
För att målet skall kunna vinnas, måste, säga herbartianerna,
det hittills brukliga undervisningssättet reformeras med hänsyn
l:o) till urvalet och anordningen af det som skall meddelas,
2:o) till de enskilda läroämnenas förbindelse med hvarandra och
3:o) till det metodiska förfaringssättet vid undervisningen.
Reformerna skola åstadkommas genom införandet af l:o) de
s. k. kulturhistoriska graderna; 2:o) koncentration af läroämnena
och 3:o) de 8. k. formella graderna. — Först vilja vi nu tala
några ord om de kulturhistoriska graderna. Ziller menade, att
undervisningen i folkskolan hade en viss prägel af brokighet,
som hade till följd, att den ej kunde utöfva något rätt
uppfostrande inflytande. För att afhjelpa denna brist talade han
för, att i hvarje klass, skulle förekomma ett läroinnehåll såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
