Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såsom t. ex. i kristendomskunskapen i bibelspråk, psalmverser,
katekesstycken o. d.
Den tredje och fjerde graden utgöra den s. k.
obstruktions-processen. Undervisningen har icke med denna uppnått sitt
mål, ty det är icke fråga om att gifva lärjungen ett dödt, utan
ett lefvande vetande. Vetandet skall blifva kunnande. Men
för den skull är det nödigt, att lärjungen vinner en andens
säkerhet och rörlighet, som gör det möjligt för honom ntt vid
hvilken tid och under hvilka omständigheter som helst fritt
disponera öfver det lärda. Derför förekommer på den femte,
formella graden, användningens grad, ett flitigt öfvande och
begagnande af de förvärfvade insigterna. Nödvändigheten af
ett sådant öfvande af det lärda visar den dagliga erfarenheten.
Hundratals skolgossar hafva i skolan lärt att beräkna
ytinnehållet af en qvadrat eller triangel; men många af dem stå
rådlösa, om de sedan få till uppgift att beräkna ytinnehållet af
en tre- eller fyrsidig trädgård. De betänka icke, att de i sin
ande hafva det för uppgiftens lösning nödiga materialet. Hvad
som fattas dem är, att de icke förstå att praktiskt använda detta
material. Äfven detta behöfver läras, och först en mångfaldig
öfning gifver ett visst mästerskap deri.
Utom antagandet, att vid undervisningen ofvan angifna fem
formella grader böra följas, förorda herbartianerna, att det, som
skall meddelas lärjungarna, framställes i »metodiska enheter»,
d. ä. i mindre afdelningar.
Huru förhålla sig nu herbartianernas didaktiska åsigter till
det förfaringssätt vid undervisningen, som följes utom deras krets?
Beträffande läran om de metodiska enheterna, har denna
blifvit en integrerande del i hvarje didaktik. Vi vilja anföra
ett och annat exempel ur vanliga läroböcker i detta ämne:
»Berätta i starkt markerade afdelningar!» »Läraren bör dela berättelsen
i små afdelningar, hvilkas förhållande sins emellan klart bör
kunna öfverskådas.» »Läroinnehållet bör delas i smärre och större
afdelningar. Sedan man genomgått dessa, är det nödigt att göra
ett stillestånd för att behörigt inprägla, öfverskåda och
sammanbinda dem med hvarandra.» »För att grundligare befästa och
öfversigtligt sammanfatta läroinnehållet bör man indela detta i
större och mindre afdelningar och vid slutet af hvar och en
bland dem bereda utrymme för repetition deraf.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
