Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
boit af det herskande förderfvets ström och äro tillfredsstälda
med det tomma berömmet, att de ej äro mördare, röfvare,
skurkar. Intet under, om de minst trakta efter Guds rike och dess
rättfärdighet, minst bekymra sig om sin odödliga andes bättring
och salighet och så lefva, som om de efter döden hade
ingenting att hoppas och ingenting att frukta.
Föräldrar, viljen I, att edra barn skola undvika dessa
dårskapens och lastens vägar; viljen 1 leda dem på den sanna
vishetens väg — så bibringen dem sunda begrepp om detta lifvets
förmåner, förnöjelser och sysselsättningar! Lären dem känna
dessa ting i deras verkliga förhållande med hänsyn till vår
närvarande och kommande lycka! Vamen dem för sinnenas
bedrägeri, för den bländande glans, som omgifver denna jordens
mäktige, för den skenbara lycka, som höga äreställen och stora
rikedomar lofva deras egare. Visen dem, att sinnets ro och
andens tillfredsställelse mycket ofta finnas i usla och låga
hyddor, men sällan i präktiga hus och palats! Sägen dem, att icke
rangen, icke titeln, icke makten, utan endast det rätta bruket
deraf förtjenar vår högaktning; att blott dygd och rättskaffenshet,
blott sanna förtjenster hedra menniskan och gifva henne ett
verkligt företräde framför andra, och att den ringaste daglönare,
som är trogen sin pligt, gäller oändligt mycket mer i den
Högstes ögon, än den; krönte fursten, som missbrukar sin makt
till den oskyldiges undertryckande. Sägen dem, att endast
lasten förnedrar menniskan; att Gud är så väl de fattiges som
de rikes skapare och fader; att vi böra betrakta oss alla som
bröder och såsom sådana hjertligt älska och tjena hvarandra
efter vår förmåga. Underrätten dem derom, huru intet all denna
verldens lust är; huru ofta de största smärtor, den bittraste
ånger, den häftigaste oro följa på den oordentliga njutningen
deraf, och huru mycket de bedraga sig, som deri söka sin lycka.
Framställen för dem detta lifvets sysselsättningar, uppfyllandet
af sin kallelses pligter icke blott som medel att förskaffa sig
sitt underhåll eller öfverflöd och makliga dagar, utan som medel
att använda sina gåfvor och färdigheter till andra menniskors
nytta och att bidraga något till det allmänna bästa. Lären dem
att tänka ädelt och oegennyttigt och att icke så mycket göra
sin egen fördel som fast mera hela det samfunds bästa, af
bvilket de äro lemmar, till slutmål för deras bemödanden. Läg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
