Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Äfven för Amos Comenius stod det klart, att
undervisningen borde vara naturlig. »Vi börja i Guds namn», säger
han, »uppsöka grundvalarna, hvarpå förfaringssättet vid
undervisning och lärande kan uppföras såsom på en orubblig klippa.
Om vi vilja skaffa botemedel för naturens brister, så hafva vi
att söka dem endast hos naturen ejelf, då det är afgjordt, att
konsten ej förmår något utan genom att efterbilda naturen.»
Derpå visar han genom exempel, huru menniskan i sin
verksamhet efterbildar naturen. »Vi se fisken simma i vattnet; det
är för honom naturligt. Vill menniskan göra det efter, måste
hon nödvändigt använda liknande verktyg och förrättningar; i
stället för fenor måste hon nämligen spänna ut armarna och i
stället för stjerten fotterna och begagna dem såsom fisken sina
fenor.» Sedan han framstält ännu flere exempel på den sak,
som är i fråga, säger han, »att af allt detta framgår, att den
ordning, hvarigenom konstens högsta mål att lära alla allt skall nås,
bör och kan tagas endast från naturens verkande. Så snart
detta en gång blir noga faststäldt, skall det konstmessiga gå
lika lätt och ledigt som det naturmessiga. ’Ty’ — såsom Cicero
säger — ’om vi följa naturens ledning, skola vi aldrig råka på
afvägar’, och på ett annat ställe: ’Under naturens ledning är det
omöjligt att gå vilse.’ Detta» — fortfar Comenius — »hoppas
vi och råda derföre att, sedan man noga iakttagit förfarandet,
som naturen följt vid sitt verkande, gå till väga på samma sätt.»
Genom åtskilliga grundsatser, som han illustrerar genom
exempel från naturen, söker han sedan karakterisera naturens väg
och jemför den med förfaringssättet i skolan.
Vi vilja här nedan framställa några af dessa grundsatser:
Naturen iakttager den passande tiden. Under våren bygger
fogeln sitt bo. Trädgårdsmästaren planterar om våren, då
fuktighet och värme främja växandet. Trädet sjelft har sin tid att
skjuta upp, att blomstra, att växa, att mogna. Häraf drager
Comenius den slutsatsen, att menniskans bildning bör begynna
i lifvets vår. Naturens stegmessiga fortskridande säger honom,
att allt, som skall läras, bör fördelas efter framskridandet i ålder,
så att ingenting annat förelägges till lärande än det, som
stämmer öfveren8 med förmågan att uppfatta.
Naturen bereder sig stoff, innan den begynneT att gifva det
form. »Öfverallt» — utropar Comenius med hänsyn till folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
