Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tiden efter Pestalozzi preglas af bemödandena att komma
till allt större klarhet angående de psykologiska företeelserna,
ty det har blifvit en allmänt erkänd sanning, att den noggranna
kännedomen om lagarna för själskrafternas utveckling bildar
grundlaget, hvarpå pedagogiken säkert kan uppföra sin byggnad.
»De, som ej hafva några riktiga psykologiska insigter», säger
Herbart, »begripa sällan några pedagogiska regler.» Och
Nie-meyer säger: »Det finnes allmänna lagar för metodiken. De
hvila på menniskonaturens egendomliga lagar och den genom
dem föreskrifna gången af dess andliga utveckling och bildning.
Följaktligen den som djupast utgrundar menniskan; den som
bäst uppfattar hennes krafters innersta väsen; den som skarpast
har iakttagit gången af dess inre och yttre utveckling; den som,
utan att låta sig vilseledas af tom spekulation öfver det
out-forskliga i naturen, företrädesvis håller sig till det, som kan
antagas som regel i den samma, i det att det dagligen bekräftar
sig i erfarenheten: den skall säkerligen äfven minst fela i
metoden och lyckligast kunna låta sitt eget vetande och kunnande
öfvergå till andra.
Andens bildning på den sinliga varseblifningens grund blef
de pedagogiska härforames lösen. Herbart önskar, att
åskådningen måtte bildas, ty att åskåda är den vigtigaste bland
barnets bildande sysselsättningar. »Ju lugnare, långvarigare, mindre
lekande barnet betraktar tingen, desto fastare grunder lägger
det för hela sitt kommande vetande och dömande.» Frågan:
hvad gifver den största hjelpen vid åskådningens bildande?
besvarar han sålunda: »Natur och menniskor omgifva barnet
beständigt; på alla sidor tillföra de det allehanda näring för dess
ande. Hvem ville erbjuda det någon annan än den, som
erbjuder sig af sig sjelf?» Men Herbart följer ej sina egna
grundsatser. Han förordar en geometrisk åskådningsundervisning,
som utgår från mönstertrianglar och utvecklar sig till en ren
formlära. Men en sådan åskådningsundervisning kan ej vara
lämplig för sex h.sju års barn, då den ej knyter sig till
föreställningar, som barnen förut ega. De ega redan vissa bilder
af de yttre föremålen; men dessa äro ej nog skarpa och
tyd-liga, ej tillräckligt klara. Att göra dem tydliga och klara är
den första undervisningens uppgift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
