Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rande läroämnet med allvar framhållen. Dock var det först
Basedow och Rochow, som genom betoning af den nytta, man
kunde hafva af naturkunnigheten i det praktiska lifvet, eröfrade
åt den en allmänt erkänd plats ibland läroämnena i Tysklands
folkskolor. Hos oss upptogs visserligen i 1842 års
folkskolestadga naturkunnigheten bland folkskolans läroämnen; men ännu
dröjde det lång tid, innan undervisning deri meddelades i alla
skolor.
Förfaringssättet vid undervisningen i naturkunnighet var till
en början ganska bristfälligt. Utgår man vid undervisningen
häri blott från nyttans synpunkt, tilltalas i allmänhet barnens
sinne ej deraf, och det är fara, att benägenheten att bruka
naturen endast till främjande af den egna fördelen och till sinlig
njutning derigenom väckes och vinner näring. En generation,
som lär sig att betrakta naturen endast från »nyttans» synpunkt,
äf i fara att falla i materialism; den blir lätt en naturens slaf
i stället för dess herre. Följderna af det oriktiga sätt, hvarpå
undervisningen i naturkunnighet behandlades, trädde snart i
öppen dag.
Det låg nu nära till hands att gå en motsatt väg. I stället
för den »nytta», man kunde hafva af insigter i naturkunnighet
i det dagliga lifvet, trädde den estetiska naturbetraktelsen.
Barnet, som sjelft är en lefvande lem af naturorganismen, skall
känna och erkänna sig som en sådan. I det stämningsfulla
åskådandet af den på bilder och företeelser så rika naturen
kommer det i det förhållande till henne, som allena synes motsvara
menniskans andliga värdighet.
Afven detta slag af naturbetraktelse kunde för sin
ensidighets skull ej på längden hålla sig uppe. Förhållandena mellan
menniskan och naturen äro i vår tid alltför innerliga och alltför
mångfaldiga, för att ett förherskande estetiskt förhållande dem
emellan skulle vara tillfredsställande. Skolan måste också
allsidigare använda det rika stoff, naturen erbjuder till barnets
allmänbildning. I sjelfva verket har ock den uppfostrande
synpunkten, hvilken i sig inbegriper både den nyttiga och den
estetiska, så befruktat äfven undervisningen i naturkunnighet, att
denna är i stånd att utöfva det största inflytande både på
barnets och mannens lif. Undervisningen i naturkunnighet bör
såsom all annan undervisning vara uppfostrande. Den skall ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
