Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kr. ett mycket högt värde. Millionären åter, hvars välbefinnande
den erbjudna gåfvan ej i märkbar grad kunde öka, skulle sannolikt
se den med förakt, således tillägga den ett mycket ringa värde.
— Lust och olust äro själens grundkänslor, ur hvilka alla andra
känslor härflyta, eller rättare, af hvilka alla andra känslor äro
att anse som speciella yttringar. Så äro hopp, glädje, förtröstan,
vänskap, kärlek yttringar af lustkänslan, medan missmod, afund,
vrede, hat äro yttringar af olustkänslan. Andra känslor åter äro
blandade, så att i dem ingår något af lust och något af olust:
i vemodet, som egentligen är en olustkänsla, ligger något af
sötma; hopp och längtan äro ock blandade känslor. Nu är
själslifvet i hög grad kompliceradt: dess olika yttringar kunna
icke, såsom köpmannens kassaposter, föras in i särskilda rum
eller kolumner. Känslorna kunna icke förekomma isolerade; de
äro de oundvikliga följeslagame åt de akter af själslifvet,
hvar-igenom menniskan står i kommunikation med den omgifvande
verlden. Dessa akter äro uppfattningsförmågan eller intelligensen
och bestämningsförmågan eller viljan. Hvarje yttring af den
ena eller den andra åtföljes mer eller mindre omedvetet af en
känsla af lust eller olust. Djupt grundade i vår natur,
hvar-igenom denna visar sin förnuftiga art, sin gudomliga härkomst,
äro: den intellektuella känslan, som åtföljer forskandet efter och
finnandet af sanningen, och som derför ock kallas ,
den estetiska känslan, eller skönhetsk, sinnet för det sköna
i natur och konst, den moraliska , känslan för det rätta,
för pligten, samt den religiösa känslan eller kärleken till Gud.
Dessa känslor äro våra förnämsta värdemätare, det är de, som
gifva menniskolifvet dess verkliga värde. Ett af uppfostrans
vigtigaste ändamål måste derför vara att verka för en rätt
utveckling af dessa känslor; detta sker genom disciplinen. Barnets
känslor äro ännu bundna vid sinligheten, endast det, som
tilltalar denna, väcker lust: små barn äro ju hiskliga läckermunnar,
ögonens begärelse är hos dem en stormakt. Disciplinens mål
blir då att höja barnet öfver sinligheten, så vidt det låter förena
sig med menniskans natur, att förädla känslorna, att gifva barnen
högre lifsvärden än de blott sinliga, att lära dem finna lust i det
förnuftiga, d. v. s. det sant menskliga.
Men det är icke nog med att tycka om, att känna glädje
öfver sanningen, att njuta af det sköna och höga i öatur och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
