- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 8 (1889) /
18

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den varma, lifliga undervisningen, buren af den rätta andan,
verkar äfven väckande, tändande, den talar direkt till kjertat. I
kvad ämne som kelst väcker den lust, intellektuell lust, kärlek
till sanningen ock till intellektuelt arbete. Har den ett sedligt
eller religiöst innekåll, väcker ock utvecklar den pligtkänslan
ock samvetet, verkar tändande på barnets religiösa medvetande.
Barnen kojas så öfver sinligketens sfer, få andliga, ideella
intressen. Att så sker, beror på anden, som bär undervisningen —
trons, koppets ock kärlekens ande; endast den kan väcka, värma
ock tända. Vi kafva en skolterm för denna sida af
undervisningen: lårotonen. Lärotonen är af stor disciplinär betydelse.
De öfriga slagen af disciplinarmedel kunna sammanföras i tvenne
grupper: i den ena uppmuntran ock , i den andra -

maning ock bestraffning. Utmärkande för den första gruppens
medel är, att de söka stärka den visade goda viljan, medan den
andra gruppens söka böja eller bryta den visade onda viljan.

Mot användningen af de först nämnda medlen, särskildt
belöningen, kör man stundom invändningar göras. Barnet kan,
Båges det, ej göra mer än sin pligt; denna bör göras för sin
egen skull utan tanke på lön: ett främmande motiv vore ej
sedligt. Detta är nog, rent abstrakt sedt, rätt. Men vi lefva
i sinneverlden, vi måste räkna med dess faktorer. Barnet,
åtminstone det yngre, kan ej kafva en fullt utbildad
pligt-känsla, det är just den, som i skolan skall danas. Oberättigadt
må det då ej anses att använda äfven främmande motiv till
pligtuppfyllelse, när nemligen dessa icke i ock för sig äro
osedliga. Så t. ex. kan läraren fordra flit af barnet, derför att
det är barnets pligt att vara flitigt; ock i den tillfredsställelse,
barnet sjelft erfar af att hafva uppfylt sin pligt, ligger en sporre
till fortsatt flit. Men röner barnet derjemte erkännande af föräldrar
eller lärare för sitt arbete, nog befrämjas derigenom fliten, ock
icke är det ett osedligt motiv, att man vill bereda de sina glädje.
Allt kommer dock kärvid an på det främmande motivets art
samt sättet, kvarpå belöningen gifves. Osedligt är att göra det
andliga arbetet till medel för ett sinligt mål, t. ex. förvärfvandet
af sötsaker i st. f. föräldrarnes bifall samt att så belöna barnet,
att fåfänga ock kögmod uppväckas. Sådant är visserligen
förkastligt. Jag tror dock, att uppmuntran ock belöning, använda
på det rätta sättet ock i den rätta 6tunden, äro utmärkta disci-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:45:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/8/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free