- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 8 (1889) /
128

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

också faderligt allvarlig. Genom gossars och flickors
Barnuppfostran sprider sig en sedesam tukt öfver hela skolan, icke
ensamt öfver lärjungame, utan ock öfver lärarne. Någon skilnad
mellan gossar och flickor i afseende på själs- och
kroppsutvecklingen har ej formärkts. Samuppfostran humaniserar både man
och qvinna. Att flickorna få samma vetande som gossar är
helt enkelt att skipa rättvisa mot qvinnan. Efter en stunds
diskussion antogs följande resolution: Mötet uttalar, att den
erfarenhet af Barnundervisningen, som inom folkskolan blifvit
inhemtad, gifvit vid handen, att hvarken ur pedagogisk, sedlig
eller ekonomisk synpunkt några grundade betänkligheter
der-emot kunna framställas.

1 denna resolution kunna vi gerna instämma, dock med
det tillägget, att derigenom man ej lemnat något synnerligt
vigtigt bidrag till lösningen af frågan, om samundervisning är
lämplig i högre skolor.

I ordningen följer sedan frågan: Hvilket slags kurser äro
de för barndomsskolan mest naturenliga: a) vidsträckta,
knapphändiga och först på högre stadier utfylda med konkreta
enskildheter, eller b) korta, åskådligt utförliga och först på högre
stadier öfversigtligt sammanfattande? Frågan inleddes af fröken
Anna Sandström. Inledningen belönades med lifligt bifall. I
detta vilja vi gerna instämma för vissa delar af föredraget;
andra kunna vi deremot ej gilla. Vi äro skyldiga inledarinnan
tacksamhet för den kraft och det allvar, hvarmed hon
framhåller vigten deraf, att undervisningen är åskådlig. Vi hålla
nämligen före, att man ännu alltjämt ofta försyndar sig vid
undervisningen derutinnan, att man gifver barnen ord, men ej
Rak. Trots faderskärleken neka vi ej till, att den anmärkning
inledarinnan gör mot ett »läroprof» är berättigad; men vi
hemställa, om det är fullt ridderligt att rikta anfallet mot ett så
pass gammalt läroprof. Sedan det skrefs, hafva vi blifvit allt
mera förvissade derom, att den åskådliga undervisningen kräfver
en viss utförlighet. Och vi erkänna gerna, att vi äro skyldiga
fröken Sandström mycken tacksamhet för hvad vi i detta stycke
af henne inhemtat. Dock må man vid tal om nödvändighet af
en utförlig undervisning på skolans lägre stadier väl ihågkomma,
att hvad som duger för Pål ej duger för Per; d. v. s. att en
sak, som i en skola bör framställas mycket detaljrikt, i en annan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:45:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/8/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free