Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 3. om undervisningen i modersmålets språklära. 15
Vi påstodo här ofvan, att den meningen, att 6pråklära bör
läsas i folkskolan hufvudsakligen af praktiska skäl, numera är
allmänt rådande. Men ingen regel utan undantag. 1 vårt land
har nyligen utkommit en »Modersmålets form- och satslära för
folkskolan af A. O. Stenkula». Däri säges det:
»Språkundervisningen i folkskolan har två mål: ett teoretiskt, ett praktiskt,
dels att bibringa lärjungarna insikt i språkets vasen och
allmänna lagar till det omfång förhållandena medgifva, dels att
gifva dem eller rättare låta dem själfva förvärfva så stor
färdighet som möjligt i språkets användning i tal och skrift. Och
dessa tvenne mål stå i ett nära förhållande till hvarandra: den
praktiska språkbildningen bör hvila på eller stödjas af den
teoretiska kunskapen. Denna senare, som meddelas genom
undervisning i modersmålets form- och satslära, tjänar således
egentligen såsom medel för den förra, men har därjämte en annan
betydelse för barnens andliga utveckling. Genom densamma
främjas i hög grad den formella bildningen, i det att
iakttagelse- och tankeförmågan öfvas och skärpes. Dessutom förtjänar
väl språket, människoandens egen produkt, likaväl som naturens
företeelser att göras till föremål för mänsklig eftertanke.»
Mot den systematiskt-teoretiska undervisningen i
modersmålets 8pråklära i folkskolan vilja vi invända, att den ligger
utöfver den förståndsutveckling, hvartill barnen i den vanliga
folkskolan i allmänhet komma. De förmå nämligen icke att så
objektivera sitt eget inre, att de kunna iakttaga och reflektera
öfver huru det går till, när man tänker och talar. Barnen kunna
ej heller hafva något verkligt intresse för en dylik undervisning,
som måste till en stor del bestå af abstraherande och
definierande. »Bamaåldern är icke abstraktionens tid.» Vidare har
man icke så god t om tid, att man har råd att använda någon
del däraf till inlärande af åtskilligt endast för systemets skull.
Öfverflödigt synes det ock vara att gifva barnen i folkskolan en
teoretiskt-systematisk undervisning i språklära därför, att den
har en så stor formellt bildande kraft. Man har nämligen
tillräckligt många medel och tillfällen vid den öfriga undervisningen
att främja den formella bildningen, hvartill kommer, att man
vid fråga om denna bildning bör akta sig för ensidig
förståndsutveckling med försummande af öfriga själskrafter. Vi kunna
ej heller finna något skäl för systematisk undervisning i moders-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
