Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 N:r 3. om undervisningen i modersmålets språklära.
målets språklära i folkskolan däri, att språket, människoandene
ogen produkt, förtjänar att göras till föremål för mänsklig
eftertanke lika väl som naturens företeelser. Vi vilja nämligen å
ena sidan visserligen icke förneka betydelsen däraf, att
undervisning meddelas i vetenskaplig grammatik; men å den andra
förekommer det oss, som om dess plats ej vore inom den
elementära undervisningens område. Vi styrkas så mycket mera
i detta antagande, som många framstående pedagoger hafva
gjort den erfarenheten, att undervisning i vetenskaplig
grammatik i folkskolan ej nämnvärdt bidrager till förmågan att
förstå och begagna skriftspråket. Så säger doktor Giinther: »Det,
som man ville, att nämligen barnen måtte lära att tala och
skrifva bättre, nådde man ej på denna väg. De bekommo
visserligen allahanda yttre insikter om grammatiska termer, om
regler och undantag, de kunde äfven använda dem vid
analysering af läsestycken; men de hade endast en mycket tarflig
och tvifvelaktig vinst däraf».
Mången har påstått, att, då erfarenheten visat, att barnen
ej hafva något synnerligt gagn af att erhålla en
systematiskt-teoretisk undervisning i språklära, ingen undervisning däri borde
i folkskolan förekomma. Så säger Wachernagel: »Barnet bör
lära sitt modersmål äfven utan grammatik och så kallad
språkundervisning; såsom det bör lära tänka, så bör det ock lära sitt
språk; barnet bör lära att förstå och skrifva sitt modersmål
utan att anställa grammatiska reflexioner däröfver; genom en
grammatisk kurs skulle felen i skrift och tal ej förbättras,
emedan därigenom språkförmågans utveckling skulle hämmas
och osäkerhet alstras genom språkreglerna.»
Lika litet som vi kunna instämma med dem, som vilja, att
en systematiskt-teoretisk undervisning i språklära skall
förekomma i folkskolan, lika litet kunna vi, såsom här ofvan är
antydt, gilla dem, som ej vilja veta af någon grammatisk
undervisning i denna skola. Vi tro nämligen, att ett praktiskt
inlärande af sådana språkliga företeelser, hvaraf barnen hafva
nytta för uppfattning af det lästa och för begagnande af
skriftspråket, är nödvändigt för att någon säkerhet i så väl det ena
som det andra skall kunna vinnas. Vi kunna i hufvudsak
under-skrifva följande uttalande af doktor Giinther: »Huru sant allt
är, som är sagdt mot undervisningen i modersmålets språklära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
