Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvilket förfaringssätt bör användas vid undervisningen i
modersmålets språklära? Innan vi söka besvara den frågan,
vilja vi kasta en blick på de olika metoder, som man följt vid
den ifrågavarande undervisningen. Den formelt-gram mati ska
metoden utmärkes däraf, att lärjungarne först få inlära regler
och definitioner och därefter några exempel; att större vikt
lägges på formläran än på satsläran, som behandlas mycket
styfmoderligt; att yttre formriktighet och formfärdighet
efter-sträfvas, under det innehållet för mycket försummas. Mot detta
förfaringssätt kan med skäl anmärkas, att det är alltför
mekaniskt, enär man vid undervisningen ej utgår från språket själft,
utan lärjungarne få inlära i minnet regler och definitioner,
som ej blifvit åskådliggjorda genom lämpliga exempel; att den
yttre kännedomen om grammatiska termer, om regler och
undantag ej synnerligen mycket bidrager till förmågan att i tal och
skrift uttrycka sina tankar; att insikt i satsläran i hög grad
underlättar uppfattningen af innehållet i det lästa, h vad an denna
del af språkläran visserligen icke bör försummas.
Den logiskt-grammatiska metoden kännetecknas däraf, att
lärjungarne genom den öfvas företrädesvis i logiskt tänkande.
Vid undervisningen tages satsen till utgångspunkt; det, som
skall inläras, åskådliggöres först genom exempel; därefter
fram-ställes språkformen eller regeln ur de exempel, som behandlats,
och slutligen inöfvas det vunna resultatet. Äfven det
förfaringssättet bär i allmänhet inga goda frukter. Det är nämligen
alltför abstrakt och ställer alltför höga fordringar på barnen,
hvartill kommer, att det ej tager hänsyn till hvad de i första
rummet behöfva lära för att i mån af sin utveckling kunna förstå
och använda skriftspråket.
Den till läseboken sig anslutande undervisningen i
språklära uppkom för att undvika den närmast här ofvan omtalade
metodens fel. Enligt detta förfaringssätt sluter sig den
grammatiska undervisningen icke till fristående exempel, utan till
sammanhängande stycken i läseboken. Man genomgår de delar
af språkläran, hvartill det läseboksstycke, som behandlas,
närmast gifver anledning. En följd häraf blir, att man vid
undervisningen i grammatik ej kan följa någon bestämd plan.
Lärogången kommer nämligen att bestämmas af läseboksstyckenas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
