Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifva till stort gagn med hänsyn till barnets sedliga
utveck-ling, så kunna de ock blifva till stor skada; gifva barnen från
början en vådlig missriktning. Hurudana böra de vara för att
blifva till gagn? Herr Nicolaisen hämtar svaret på denna fråga
ur herrar Reins, Pickels och Schellers bekanta arbete »Det
första skolåret» (Das erste Schuljahr). Det lyder: »De böra vara
i sanning barnsliga, d. ä. enkla och fantasirika; sedligt
bildande i den mening, att de framställa föremål, personer och
förhållanden, som omedelbart och lifligt framkalla barnens
gillande eller ogillande dom; lärorika, d. ä. erbjuda
anknytningspunkter för undervisande samtal om människolifvet och naturen;
äga blifvande värde, d. ä. vara så beskaffade, att barnen gärna
åter och åter sysselsätta sig med dem; helgjutna och afslutade,
så att de göra ett djupt intryck och öppna källor till
mångsidigt intresse». Med hänsyn till sättet, hvarpå berättelsen bör
framställas, säger herr Nicolaisen, att den bör omtalas med en viss
utförlighet, så att icke något drag, som kan tjäna till att låta
personer, föremål och handlingar framställa sig lefvande för
barnens inbillningskraft, utelämnas. Språket bör vara enkelt,
framställningen liflig och sympatisk, aktionen utan all
öfver-drift. I samband med berättelserna bör enligt förf:s mening
åskådningsöfningar förekomma på sådant sätt, att läraren
begagnar sig af åskådningsundervisning för att förklara en och
annan sak i berättelsen, som barnen ej hafva uppfattat. Klart
är, att åskådningsundervisningen härigenom förlorar sin
själf-ständiga ställning. Vi tro för vår del, att den förtjänar att äga
en sådan. Med anledning däraf vilja vi hellre säga, att
berättelser skola sluta sig till åskådningsöfningama än att
åskåd-ningsöfningama skola sluta sig till berättelserna.
Beträffande bibliska berättelser i småskolan äro de, menar
förf., på sin plats, om de endast hafva till syfte att framställa
själfva fakta, att göra barnen bekanta med enkla tilldragelser,
och icke att meddela biblisk historia. I detta hänseende hafva vi
samma grundåskådning som förf., men befara, att han vill
alltför mycket inskränka antalet af de berättelser, som på detta
stadium kunna och böra meddelas barnen.
Förf. öfvergår sedan till att tala om läsningens betydelse
och i sammanhang därmed om det innehåll, som bör förekomma
i skolans s. k. läsebok. Den bör innehålla — säger han —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
