Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga öfningar, som genom öfningen att bilda ord enligt gifna
föreskrifter (ex. bilda tingord genom tillägg af ändeisen are
till följande ordstammar). Slutligen buru enformiga och torra
äro ej i allmänhet de ifrågavarande öfningarna!
I de två första kurserna användas svenska benämningar; i
den tredje begynner begagnandet af främmande uttryck.
Satsföremålet kallas där för »korthetens» skull subjekt etc. Anser
man tjänligt att i den vanliga folkskolan använda latinska
termer, är det klokast att begynna därmed från böljan. Att
upptaga den korta tid, som kan anslås åt undervisning i språklära,
med att inlära två namn på samma sak är alldeles onödigt.
Herr Nilssons terminologi synes mig för öfrigt vara alltför
vidlyftig. Därtill kommer, att den‘ upptager ovanliga,
svår-handterliga uttryck samt olika namn för samma sak på olika
ställen i boken. Vi anföra en förteckning på åtskilliga af de
termer, herr Nilsson begagnar: satsföremål, utsaga, de första
tidsformerna, tingordsbestämning, händelseordsbestämning,
tidsformerna fullständigade, föreningsord, sammanfogande småord,
sammanfogande ersättningsord, sammanfogande
omständighets-ord, attributsbisatser, objektsbisatser, adverbialbisatser,
satsbindning, satsfogning, tingordens hufvudformer, egenskapsordens
hufvudformer, subjektsformer, attributsformer, objektsformer,
händelseordens grundformer, händelseordens hufvudformer
(fram-åtverkande och bakåtverkande form), framåtverkande
handlingar, bakåtverkande handlingar, direkt och indirekt anföring,
förord, bindeord, utropsord, subjektsdel, predikatsdel, attribut,
* objekt, adverbial, sammansatta satser, hufvudsats, bisats af l:sta,
2:dra och 3:dje ordningen; praesens, perfektum, futurumetc.–––
ordens hufvudformer (slutformer) m. fl. I sanning rör sig icke
herr Nilsson med en mängd termer, och vi beklaga barnen,
som skola inlära dessa, eller, om det icke är meningen, skola
nödgas hålla reda på deras innebörd. I den vanliga folkskolan
behöfver man icke denna vidlyftiga apparat. En sådan endast
förvirrar och blir anledning till slösande med tid, hvilken dock
behöfver så väl användas, om man skall medhinna att gifva
barnen någon säkerhet i förmåga att använda språket i tal och
skrift. Herr Nilsson synes för öfrigt vara ganska djärf, när det
gäller att finna nya termer; månne han ock kan sägas vara
lycklig att hitta på goda sådana? Hade det må hända ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
