Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slutae. Mig synes, att författaren saknar tillräcklig grund både
för sin fruktan ocb sitt hopp.
Faran att falla in i ett mekaniserande maner ocb genom
en ord- ocb satsanalys, snarlik den grammatiska, gifva barnen
stenar i stället för bröd är städse för banden. Hvem vet icke
dét? Mot denna måste kateketen ständigt vara på sin vakt.
Men det finns också en motsatt fara. I denna stupar man, då
katekisationen antingen öfvergifver texten eller också går
prarallellt med densamma, men lämnar dess uttryckssätt alldeles
obeaktade. Denna fara är icke mindre ocb ligger lika nära
vägen, ehuru på andra sidan. Den ene bar mera fallenhet att
tröska verbalismens långhalm, den andre att gifva sig ut på
kateketiskt fribyteri. Båda måste således vara på sin vakt.
Nu skall jag gärna medgifva, att den lärare, som bar
fallenhet för mekanisk verbalism, lättare kan bravera i sin genre,
om hans klass sitter vid öppen bok; men jag medgifver icke,
att det onda afiägsnas genom en mekanisk åtgärd, sådan som
den ifrågasatta. Hans mekaniserande verbalism bar djupare
Tötter än så: den kan bero på vana, men den kan också bafva
sin grund i naturlig läggning, ja den kan äfven härflyta ur
bristande inre värme ocb hänförelse for skolans högsta uppgift.
Det sistnämnda fallet är ty värr icke sällsynt.
Jag gjorde nyss ett medgifvande, men fordrar nu såsom
gengäld ett tillbaka. Detta får jag nog också utan knot. Jag
fordrar blott det erkännandet, att liksom verbalisten bar lättare
att excellera i sitt favoritmaner, då hans klass sitter vid öppna
katekeser, så kan den kateketiske fribytaren lättare urspåra, då
han icke hindras af den uppslagna boken. Jag tackar så gärna
först som sist för detta medgifvande, ty det kan väl ändock
icke nekas mig.
Det resultat, hvartill jag har kommit, är således detta: ett
skäl talar för att låta boken vara öppen och ett emot, och det
senare är minst lika tungt som det förra. Här gäller således
den bekanta regeln om plus och minus, att det ena tager ut
det andra. Frågan måste fördenskull anses vara öppen. Det
kan vara möjligt, att det finns andra skäl för den ifrågavarande
regeln, men de tvenne, som nu hafva blifvit pröfvade, lämna
honom intet stöd. Bn möjlighet är, att tron på den objektiva
metodens undergörande förmåga här åter får en knäck, ty det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
