Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom anordningar, som särskildt lämpade sig för. stora delar
af detta landskap? Redan förut bade man där på många ställen
anordnat undervisningen så, att alla barnen undervisades
tillsamman om vintern, men att om sommaren de fattigare
permit-terades ocb de mera burgna ensamma fortsatte skolarbetet.
Forna och nuvarande inspektörer i Skåne påstodo, att denna
skolform vore för en stor del af detta landskap synnerligen
lämplig ocb visat goda frukter, ja, att en sådan anordning af
skolan vore för närvarande i många trakter af Skåne den enda.
som kunde främja skolans utveckling. Under sådana
förhållanden var det rakt af kommittéens plikt att upptaga denna
skolform bland de andra, på det de lokala myndigheterna måtte
kunna använda den, där de ansågo den fördelaktig. Efter hvad
mig blifvit berättadt, hafva de bestämmelser, som normalplanen
innehåller beträffande denna skolform, på åtskilliga ställen
tillämpats och visat- sig goda. Var det reaktionärt att upptaga
denna skolform? Månne det icke är just det stora och
synnerligen prisvärda i vår folkskollagstiftning, att man vill lämna
skolan så mycket som möjligt frihet att anordna sig på ett
sätt, som bäst stämmer öfverens med de lokala, förhållandena?
Hade kommittéen kanske bort göra inskränkning i denna frihet?’
Men hvarför stod det då ej i normalplanen, att denna skolform
är afsedd särskild för Skåne? Helt enkelt därför, att det kan
finnas enskilda distrikt i det öfriga landet, där denna skolform
torde passa. Det är de kommunala myndigheternas sak att
pröfva, hvilken skolform bäst lämpar sig för de säregna
förhållandena i deras ort. Slutligen må det tillåtas mig att fråga,
om denna anordning i Skåne, där den före normalplanens
ut-gifvande varit tillämpad, medfört någon social skillnad mellan
de barn, som genomgått skolor, som varit anordnade på det
ifrågavarande sättet? Vi hafva ej hört- talas därom och våga
tvifla på att den kan hafva en sådan verkan.
För undervisning af sådana fattiga barn, som kunna
hänföras under folkskolestadgans 48 §, har ännu en anordning i
normalplanen blifvit föreslagen. Den är opröfvad, och det
kan ju hända, att den ej visar sig ändamålsenlig. I sådant fall
får ju ställningen förblifva sådan, som den nu är, och som af
dem, som uppträdt mot normalplanen, prisas som mönstergill.
Hurudan är då i själfva verket ställningen i detta hänseende?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
