Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nya , utgifterna och omkostnaderna kommo olägligt, utan
jemväl af dem, som hade både vilja och förmåga att
betrakta och bedöma saken ur en ädlare synpunkt.
Folkskolan kommer, hette det från detta håll, såsom den der
obehörigen tränger sig in på ett för densamma främmande
område. Den rubbar gamla och välsignelserika
patriarcha-liska förhållanden; den upplöser bandet mellan föräldrar och
barn derigenom, att den föranleder föräldrarna att kasta
den för dem sjelfva så helsosamma omsorgen om barnens
undervisning ifrån sig på skolan, och den borttager sålunda
från allmogens hem ett af den dagliga sammanlefnadens
aldrabästa, aldraskönaste, aldramest fruktbärande elementer,
med detsamma som den drager allmogens barn ifrån
öfnin-gen uti det för deras lefnadskall så vigtiga, så
hufvudsakliga kroppsarbetet. Och slutligen .uppfostrar den en för
hela samhället vådlig, destruerande makt uti denna skara af
folkskolelärare, hvilka med sin halfbildning och sina deraf
föranledda vexande anspråk synas snart sagdt varå
præ-destinerade till att både hos sig sjelfva och andra uppväcka
och nära ett oroligt och afundsamt missnöje mot de
förment bättre lottade och mot allt hvad bestående ordning
heter. Folkskolan måste derföre — hette det tillfölje häraf
slutligen,—betraktas såsom något, med afseende hvarpå den
egentliga uppgiften är, att söka göra det så litet skadligt
som möjligt, eller i bästa fall såsom ett palliativ, hvarom
all anledning vore att önska, att det ju förr desto heldre
måtte befinnas öfverflödigt.
De betänkligheter mot folkskolan, om hvilka vi nu
erinrat, utf ålas visserligen numera mindre ofta, men de hysas
dock i större eller mindre gr$d ännu af många, och de
innehålla i sjelfva verket — hvad man än i det hela må
mena om dem •— dock i hvarjehanda delar så mycket ef*
ter tankans värdt, att de ingalunda böra förbises, utan tvärtom
väl förtjena att tagas i öfvervägande.
I skarpaste motsats mot dessa betänkligheter och i egen
föreställning vida öfver dem upphöjdt står det betraktelsesätt,
som tillhör och alstras af de» democratiska tidsanda, hvil-
en f,vn. synes på alla områden vinna ett alltmera obe-
c\\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
