- Project Runeberg -  Tidning för folkskolan / Årgång 1869 /
163

(1865-1881)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

163

den undervisade barnet? Det är detta vi icke tro. Nog är
det ungefär lika enkelt att säga skilnaden emellan ett s. k.
vokal- och konsonantljud — för den, som känner denna
skilnad; men vi tro ända, att mer än en skollärare skulle
få nog att göra med utredningen häraf. Till den grad
hafva vi vuxit fast i bokstafsmetoden, att allt, som ej rör
bokstafven utan ljudet, är oss främmande och försätter oss
i bryderi. Och barnet, som naturligtvis i ännu högre mon
än läraren är bundet vid bokstafven, och i de fleste fall
icke ens vet, hvad ett ljud är, beordras att bygga på denna
lösa grund, eller rättare utan att hafva något fäste alis;
hvem undrar då, om byggnaden ramlar, eller om möjligen
icke ens något tecken till byggnad blir synligt? — Vi hafva
här velat påpeka det första hufvudskälet, såsom oss synes,
dertill, att icke undervisningen i rättskrifningen burit några
allmännare goda frukter. Men undanrödjes den anmärkta
bristen hos bokstafsmetoden, så att barnet med lika
säkerhet kan redogöra för ett ljud som för en bokstaf, lika
säkert uppräkna de olika ljuden som bokstäfverna i hvarje
ord: och har det derjemte vunnit tillräcklig färdighet i att
åtskilja långa och korta ljud; då vore det, såsom vi
ofvanföre antydt, orätt att påföra denna metod alla misstag i
rättskrifningen, alldenstund hon, hvad denna angår, i öfrigt
kan varå af god nytta.

Bestod sålunda det första väsendtliga misstaget med
afseende på rättskrifningen deri, att läraren i allmänhet ej
gör elementerna nog klara för barnet, och att detta
således saknar en fast botten och grund att bygga på; så vilja
vi nämna det såsom det andra hufvudfelet, att sjelfva
bygg-snadssättet — för att behålla samma bild — är felaktigt.
Huru går man då vanligen till väga? Jo, såvidt vi veta,
gifver man, såsom förut är angifvet, barnet ifrån början
regler, hvilka det har att ställa sig till efterrättelse och
efter hvilka det har att bedöma kommande olika fall. — Man
tycker väl vanligen det varå enklaste sättet att åstadkomma
något godt, att säga: Så eller så skall du göra! Men
medgifvom, att det i fråga om uppfyllandet af föreskrifter
bra mycket beror på den, åt hvilken de gifvas, huruvida
han förstår att rätta sig efter regeln icke blott i detta, utan
äfven i liknande fall. Det erfordras således ett
bedömmande förstånd, för att kunna hafva en regel såsom
rättesnöre, d. v. s. för att kunna begagna en regel som regel.
Har barnet då detta förstånd? Visst icke; men antaget,
att det hade detta; hvad är det man begär, att det skall
bedöma? Jo, ett fält, som det alis icke elle| blott helt obe-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:55:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tifolksk/1869/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free