- Project Runeberg -  Till analysen af det empiriska själfmedvetandet /
23

(1910) [MARC] Author: Axel Hägerström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

medvetandet framträder såsom hänförande sig på ett objekt eller
såsom medvetande om något kan det icke framträda såsom i sin
natur af medvetande själfständigt. Objektet kan nämligen aldrig
vara medvetandet själft. Det kan sålunda icke i sin natur af med-

O

vetande om något gå tillsammans med själfvet. Återstår då den
andra möjligheten, att man i det omedelbara jagmedvetandet
fast-håller medvetenheten för sig i betydelse af det subjektiva i
medvetandet med abstraktion från hvarje som helst objekt. Nu synes
emellertid något sådant vara omöjligt. Medvetandet är till sin
natur just detta: en organismens referens på något, hvilket då blir
det som uppfattas, och i hvilket medvetandet själft icke [-förekomme]-.-] {+förekom-
me]-.+} Emellertid är härvid att märka, att medvetandet icke är en
blott referens in abstracto på objektet utan innebär äfven ett viss
sätt för denna referens, det sätt nämligen, som betecknas därmed,
att man uppfattar saken. Nu är det är visserligen klart, att detta
sätt för referensen förlorar hvarje mening, om icke en af sättet
ifråga bestämd referens föreligger, sålunda om icke något, som
uppfattas, är tänkt. Därvid må referensen, sålunda också hvad
som uppfattas, vara tänkt hur abstrakt som helst. Alltid måste
dock en sådan tänkas för att sättet för referensen skall äga någon
som helst betydelse. Men hvad som här är af vikt att fasthålla,

är, att sättet för referensen dock icke är denna själf. Därför kan
det alltid vid ett gifvet verkligt medvetande, vid en gifven
verklig-referens, för sig fasthållas. Så kan rumsformen, fast den för att
äga betydelse förutsätter ett innehåll, för hvilket den är form, hos
det gifna rumsliga för sig fasthållas.

Emellertid är ett närmare bestämmande af innebörden af den
medvetenhet, som i jagmedvetandet för sig fasthålles, nödvändigt.
Äfven om saken ifråga begränsas till medvetenheten i
medvetenhetsyttringarna såsom det rent subjektiva eller såsom sättet för
den referens, som det verkliga medvetandet utgör, står en
tvetydighet kvar. Det kunde vara fråga om denna medvetenhet i
allmänhet eller om de särskilda former däraf, som förekomma i
de särskilda medvetenhetsyttringarna. Det visar sig emellertid vid
närmare undersökning, att en sådan motsättning blir betydelselös.
Efter antagandet skulle abstraktion ske från all tidlig och rumslig
bestämdhet hos medvetenhetsyttringarna liksom från alla de
förbindelser med annat, hvari de hvar för sig förekomma. Om nu
tillika abstraheras från allt objekt och sålunda den blotta
medvetenheten i angifven mening fasthålles för sig, så bortfaller i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:34:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillanalys/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free