Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
själfva verket all åtskillnad mellan medvetenhetsyttringarna.
Medvetenheten i fråga kan nämligen icke ha någon differentierande be-
stämdhet. Vi tänka oss exempelvis ett visst svart såsom föremål
för uppfattning. Hvad skulle det betyda, att uppfattningen af det
samma i ett fall hade en annan kvalitet än i ett annat? Om det
verkligen i båda fallen är fråga om alldeles samma
medvetenhetsinnehåll, synes det, som om det vore omöjligt att tänka någon
annan differens mellan de båda uppfattningarne än den som kan
vara bestämd genom tid och rum eller ’genom olika beskaffade
relationer till annat, exempelvis känslor eller åtföljande sensationer.
Själfva uppfattandet med bortseende från allt objekt kan därför ej
erbjuda någon kvalitativ differens. Man har emellertid äfven talat
om olika grader af medvetenhet. Det kan nu visserligen
ifrågasättas, om icke en sådan differens som den åsyftade hänför sig på
en innehållsskillnad. Men det skulle vara att onödigtvis kompli-
cera undersökningen att här ingå i utredning af saken. Klart är
nämligen, att en grad af medvetenhet såsom sådan innebär en
ofullständighet eller en brist i medvetenheten. Därför kan
gradskillnaden icke spela någon roll, såvidt det gäller fasthållandet af
medvetenheten såsom sådan. Själfva medvetenheten träffas icke
på något sätt af denna differens. Häraf följer nu, att den
medvetenhet, som fästhålles för sig i de särskilda
medvetenhetsyttrin-garna, under alla omständigheter blir en och den samma.
Men observera nu vidare, att medvetenheten i fråga ej blott är
en enda såtillvida, att skillnaden mellan de olika
medvetenhetsyttringarna bortfaller, utan äfven såtillvida, att den inom sig
erbjuder fullständig enkelhet. I den samma finnas inga differenta
momenter, af hvilka det ena skulle hänföra sig på det andra. Där
finnas såsom i rumsformen inga delar, ej heller såsom i den
numeriska ettan någon uppdelbarhet Genom denna sin enkelhet hänför
den sig i alla afseenden på sig själf, är ett själf. Och visserligen
är därvid att märka, att den ej blott såsom hvarje tänkbart föremål
hänför sig på sig själf i det afseendet, att den har en viss
egendomlig bestämdhet, hvarigenom den skiljer sig från annat. Den
är med ett ord ett själf ej blott genom att vara ett detta. Utan
den är det äfven med hänsyn till det egendomliga innehållet i
dess bestämdhet eller dess detta-vara, d. v. s. i sin natur af
medvetenhet i angifven mening. Det är nu också detta sistnämnda
sätt för dess själfvara, som här intresserar. Dä medvetenheten
såsom sådan är ett själf, går den, såvidt själfvarat och medveten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
