Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med skulle del själft stå i uteslutningsförhållande till något annat,
det begränsande, hvilket upphäfde dess själf-vara.
Men å andra sidan gäller, att den särskilda verklighet, inom
hvilken uteslutningsförhållande råder, ej på det sättet kan vara
immanent i själfvet, att den vore dettas bestämning. I sådant fall
hörde uteslutningen till själfvet. Den måste sålunda på en gång vara
skild från själfvet och likväl icke på ena eller andra sättet stå i
uteslutningsförhållande till det samma. Därmed är frågan återförd
på möjligheten af differens utan uteslutning. Att här behandla
denna möjlighet är ej anledning. Det är för föreliggande syfte nog
med ett abstrakt påpekande af, huru förhållandet måste behandlas.1
Utifrån detta schema kasta vid nu en blick på situationen i
det hela med afseende å innebörden af »jag» i formellt omedelbart
O
själfmedvetande. A ena sidan står det enkla själfvet, different,
o
men ej uteslutet från den relativa verkligheten. A andra sidan
står samma verklighet, different, men ej utesluten från själfvet.
Till denna relativa verklighet hör 1111 bland annat äfven
medvetandet. Detta är såsom sådant en viss förbindelse mellan det
medvetna väsendet och det som uppfattas och är därmed en viss
enhet. Men denna enhet är icke det samma som det enkla
själfvet. Visserligen har den som hvarje moment i den relativa
verkligheten en egendomlig bestämdhet och är såtillvida af
själfvet bestämd. Men liksom det särskilda sinliga föremålet är af
själfvet bestämdt utan att därför höra till det samma, alltså blott
vid differens därifrån, så är också medvetandet bestämdt däraf
utan att därför höra till det samma, alltså blott vid differens
därifrån. Att nu så är förhållandet, följer däraf, att medvetandet
såsom medvetande om något, i hvilket det själft icke förekommer,
icke hänför sig på sig själf utan refererar sig till något annat.
Själfva medvetenheten såsom enheten i denna referens betyder
blott sättet för den samma eller ger blott uttrycket för det denna
relativitet utmärkande. — Man kunde här fråga, om icke
medvetandets enhet måste åtminstone såtillvida höra till den absolut
enkla sig på sig hänförande enheten, enheten kat exokän, som
den är en enhet. Den synes såtillvida vara denna enhet själf med
en viss restriktion. Men den frågans besvarande skulle alltför
mycket komplicera undersökningen. Det är icke heller nödvändigt, då
skillnaden in abstracto mellan de båda enheterna ligger i öppen
1 Möjligheten ifråga är i min skrift: Das Prinzip der Wissenschaft 1, sidd.
96 f. behandlad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
