Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
märka, att det tillika påpekades, att det i sådant fall var fråga
om en öfverföring af det själfständiga medvetandet på något för
det samma yttre, hvarmed dess principiella karaktär
modifierades-Den i »jag» liggande individualiteten kan sålunda väl begripas ur
själfvets individualitet på det sättet, att det formella omedelbara
själfmedvetandet är det ursprungliga medvetandet om det
själfständiga medvetandet, som därför där förekommer utan
förorening.
il. Vi ha nu att taga hänsyn till ett par andra åsikter om
det omedelbara jagenhets- (personlighets-)medvetandet. Man
framställer ofta det ifrågakommande enhetsmedvetandet såsom ett
medvetande om medvetenhetsyttringarnas sammanhang, närmare
bestämdt det kausala sammanhang, som äger rum mellan å ena
sidan det föregående och efterföljande medvetenhetslifvet, å andra
sidan mellan samtidiga medvetenhetsyttringar. Det föregående har
med sig vissa efterverkningar i det efterföljande, framträdande
exempelvis i erinringsfenomenen. De samtidiga
medvetenhetsyttringarna träda i förbindelse inbördes, hvarur egenartade
föreställningar uppstå, som vore omöjliga utan denna förbindelse. Därvid
utveckla sig vissa konstanta föreställnings- och känslogrupper,
hvilka i särskild grad erbjuda personlighetsenheten. Så hos
Cor-nelius1. Så hos Wundt,2 fast där åsikten modifieras därhän,
att det gäller en »känsla» af sammanhanget i förbindelse med en
verksamhetskänsla. Så i det hela hos Fouillée, fast åsikten där
något modifieras genom antagande af ett universellt mystiskt inre
band mellan företeelserna, af hvilket individerna äro »relativa
koncentrationer»3.
Med afseende å denna åskådning gäller nu först, att den
Wundtska åsikten, att här skulle föreligga en känsla af
sammanhang, ej behöfver särskildt kritiseras, då den faller under samma
kritik, som då det gällde talet om en verksamhetskänsla4. Men
kan nu med bortseende härifrån jagenhetsmedvetandet betraktas
som medvetande om ett sammanhang i medvetenhetslifvet i
angifven bemärkelse?
1 Psychologie als Erfahrungswissenschaft, sid. 117 ff.
2 Se ofvan sid. 5 och Vorlesungen iiber die Menschen- und Thierseele
sid. 269.
3 Psychologie des Idées-forces. 11. sidd. 65 ff.
4 Se ofvan sidd. 5 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
