- Project Runeberg -  Till analysen af det empiriska själfmedvetandet /
51

(1910) [MARC] Author: Axel Hägerström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dem leda till motsägelse. D. v. s. urskiljandet är i detta fall ej
en blott förberedelse för förbindandet af sidorna i deras
egenartade karaktär. Utan det är äfven objektivt sedt vilseledande,
emedan 0111 förbindandet sker med hänsyn till det förhållandet,
att de urskiljas hos ett och samma, uppstår motsägelse.
Förutsättningen för, att trots detta sidor med motsatt bestämdhet af den
angifna arten verkligen kunna hos föremålet in abstracto fasthållas,
är denna. De urskilda sidorna få icke i och för sig upphäfva
hvarandra. Annars vore det omöjligt att iakttaga dem hos ett och
samma. Motsatsen måste då inträda genom någondera sidans
förbindelse med ett tredje element, som inkommer på grund af
upp-fattningssättets ofullkomlighet. Ofullkomligheten ligger här i det
blott abstrakta fasthållandet af sakens bestämningar eller i
under-låtelsen att sätta dem i sammanhang med hvarandra. Detta
abstrakta fasthållande måste sålunda vålla, att någondera
sammanföres med ett tredje, som åstadkommer, att de upphäfva
livar-andra såsom bestämningar hos ett och samma.

Nu är just själfmedvetandet det typiska exemplet på ett
sådant fall. Såsom förut framstälts, reducerar sig
medvetenhets-enheten genom att betraktas för sig till en enkel enhet. Genom
att iu abstracto fasthållas går den så tillsammans med det i samma
medvetande gifna själfvet. Detta ger medvetande om »mig», sedd i
mitt verkliga medvetande. Men å andra sidan ser jag hos samma
medvetande en viss tidlig och därmed äfven rumslig bestämdhet.
Nu är att märka, att det icke ligger någon motsägelse däri, att
medvetandet är tidligt och rumsligt bestämdt trots den därtill
hö-rande medvetenhetsenheten. Det framgår af den gifna
framställningen, att denna enhet såsom sättet för den referens, som med-

«

vetandet om något innebär, icke får betraktas som enkel enhet 1
betydelse af upphöjdhet öfver hvarje uteslutningsförhållande. Ty
med enkelheten måste följa referens på sig själf. Men enheten i
fråga är sättet för en referens på något, i hvilket referensen själf
icke förekommer. Medvetandets enhet betecknar visserligen själf
intet uteslutningsförhållande. Det sätt för det medvetna väsendet;
referens på objektet, som är förhanden i medvetandet, kan icke
bestämmas annat än som själfva medvetenheten. Men därtill hör
intet som helst uteslutningsförhållande. Detta framträder tydligast
i den egenskapen hos hvarje medvetande, att hos det uppfattade
förekomma alla momenter i ett medvetande, så att i det det ena upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:57:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillanalys/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free