- Project Runeberg -  Till analysen af det empiriska själfmedvetandet /
52

(1910) [MARC] Author: Axel Hägerström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fattas, uppfattas också det andra1. Detta vore omöjligt, om själfva
medvetenhetsreferensen vore uteslutning. I sådant fall blefve
objektets momenter från hvarandra uteslutna i själfva medvetandei
om dem i stället för sammanfattade. Men detta att
medvetenhetsen heten själf icke innebär uteslutning, hindrar icke, att den,
då den alltid måste skiljas från den enkla enheten själf,
förekommer i uteslutningsförhållanden. Det tidliga föremålets utsträckning
i rummet innebär i och för sig alls icke något tidligt
uteslutningsförhållande. Men detta hindrar icke. att det utsträckta föremålet
kan stå i ett sådant förhållande. Öfverhufvud gäller, att det som
är i uteslutningsförhållande själft icke kan uppgå i det
uteslutningsförhållande, i hvilket det är. utan alltid måste ha en
egendomlig bestämdhet, till hvilken såsom sådan icke
uteslutningsför-liållandet hör. Annars funnes intet, som stode i förhållandet. De
hos det verkliga medvetandet urskilda sidorna,
medvetenhelsenhe-ten och tidligheten med åtföljande rumslighet, upphäfva sålunda

c

icke i och för sig hvarandra. A andra sidan måste nu
medveten-hetsenheten inträda i motsatsförhållande till tidligheten och
rumsligheten, såvidt den genom att vara in abstracto fasthållen går
tillsammans till ett med själfvets enkla enhet. På det sättet fins nu
med afseende å medvetandet förutsättningen för urskiljandet af
sidor med motsatt bestämdhet utan någon möjlighet att insätta
dem i uteslutningsförhållande i rum eller tid.

Emellertid är det å andra sidan naturligt, att äfven i ett fall
sådant som det angifna de skillda bestämdheterna måste sättas i
förbindelse med hvarandra. Enheten af det föremål, hos hvilket
de urskiljas, nödvändiggör förbindelsen. Och visserligen
nödvändiggör denna enhet, då förbindande genom inordning i rum eller
tid här är omöjlig, att de omedelbart förbindas. Därvid uppstår
en ur objektiv synpunkt motsägande förbindelse. Den blir dock
subjektivt sedl • möjlig, emedan det ursprungliga urskiljandet af
bestämdheterna hos ett och samma ger åt förbindandet den enhet,
livarigenom det hela hindras alt sprängas isär.

1 Detta sammanfattande, som tillhör hvarje som lielsl medvetande, maste
skarpt skiljas frän förbindandet af de uppfattade momenterna i deras objektiva
karaktär. Det senare innebär, att i det uppfattade själlt förekommer en enhel

i dess momenter, hvilken själf är föremal för medvetande. Men
sammanfattandet. hvarom här är fräga. betecknar icke förhandenvaron af någon enhel i del
som uppfällas. Lian del är endast fraga om en enhel i
medvetenhetsreferensen pa alla momenter, som uppfattas. Därför siar tillvaron af oförhundna nio.
menter i ett medvetande icke i strid med medvetandets enhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:34:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillanalys/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free