Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen af det. omedelbara själfmedvetandets natur varit nödvändigt
att vid behandlingen däraf upptaga det samma till undersökning.
Emellertid må här i afslutningen några dithörande frågor upptagas,
som vi ej förut haft anledning beröra. Dessa afse närmast det
förändligande af jaget, som är nödvändig betingning för reflexionen
öfver det samma.
Med afseende å jagets temporalisering och lokalisering ha vi
redan funnit, att det förmedlande vid den samma är
temporalise-ringen och lokaliseringen af de medvetenhetsyttringar, i hvilka jag
ser »mig», och som jag också inordnar i »mig». Men livad är
det förmedlande vid det i sig själf individuella »jags» generalisering
till ett jag öfverhufvud, som individualiseras genom tid och rum?
Svaret på denna fråga ger sig af sig själf, om vi taga i betraktande
den föregående framställningen af »jag» såsom den in abstracto
fasthållna medvetenheten i förbindelse med det logiska själf-varat.
Det kan sägas, att medvetenheten till sin natur är blott en
gene-risk bestämdhet hos de enskilda medvetenhetsyttringarna, fast den
in abstracto gifven blir enkel enhet och därmed i det omedelbara
medvetandet går tillsammans med själfvet, som till sin natur är
individuellt. Det förmedlande vid jagets generalisering ligger då i
denna medvetenhetens karaktär.
Vidare kan den frågan uppställas, hvarför det ändliga jag i
hvilket man ser »jag själf», kommer att lokaliseras just till det i
hvarje fall medvetna väsendets egen fysiska organism. Svaret därpå
%
är närmast, att de medvetenhetsyttringar, i hvilka man ser »jag
själf», inordnande de samma i jaget, måste för möjligheten af en
sammanhängande erfarenhet förläggas till väsendets egen fysiska
organism. Men vidare är att märka betydelsen i ifrågavarande
hänseende af de särskilda sensationsinnehåll, som äfvenledes
inordnas i »mig». Dessa lokaliseras i samma moment, de äro gifna,
till den fysiska organismen i det hela eller delar däraf. Det är då
omedelbart klart, att det föMndligade jag, i hvilket man ser »jag själf»,
och som i sig innesluter samma innehåll som jag »själf», skall till
samma organism förläggas.
Slutligen kan den frågan uppkastas, hvarför man icke ser »jag
själf» äfven i de medvetenhetsyttringar, som man tillskrifver andra
organismer. Visserligen är det klart, att då organismens egna
medvetenhetsyttringar äro de ursprungligt tillgängliga, det
själfständiga medvetande, som är »jag själf», skall om någonsin
framträda i sin ursprungliga karaktär i dessa. Man kunde dock fråga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
