Och det lova de varandra, medan de sitta i landsvägsdiket och vänta på att det skall bli natt och tyst. De lova varandra mycket annat också. De ska inte låta det bli något gräl eller någon osämja och inte ta några giftiga ord i munnen, och de ska vara ett gott föredöme för sina barn i allt. »Ja, våra barn ska få det bra en gång», menar Jons. Och Erdme blir rent av svärmisk: »Om jag får flickor, så ska de gå klädda i sammet och siden — och deras bröllop ska räcka i åtta dar — och brudgummens far ska vara en gendarm allra minst.» Men tanken på gendarmen är inte så angenäm för dem, och därför fortsätta de inte med den utan skynda sig att försvinna i Matzickerskogens dunkel, där den fjärde hörnpelaren till deras blivande lycka ligger matt skimrande på marken i form av en nyfälld fura. IV. Att bygga hus! Det är lätt sagt, när man ännu ingenting har att äta till vintern. Dagarna börja bli varma. Först och främst måste det styras om att man får potatisen i jorden. Jons beräknar det område, som i alla händelser kan göras odlingsfärdigt den första våren, Brdme lånar sig èn kärrhacka, och sedan de ha grävt tvärdikena, som behövas för den ytterligare torrläggningen, kan nyodlingsarbetet börja. En fredagsmorgon i slutet av maj — om man nu kan kalla det morgon, ty stjärnorna stå fortfarande på himlen — ta de hacka och spade på axeln och bege sig ut på den kala sumpmarken, dit där de fyra timmer 135