Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med dramat, debatterats, utan att dock något
bestämdt resultat vunnits.[1]
Nu känner man, att dramer med samma ämne
gåfvos vid samma tid i Tyskland, och särskildt har
man i behåll en ansökningshandling ställd till rådet
i Nördlingen 1604, i hvilken en trupp engelska
komedianter, troligen tyskar, anhålla att få uppföra
den repertoar, de förut spelat i flera tyska städer
och till hvilken bland andra hörde ett Tisbedrama
samt ett teaterstycke af hertig Heinrich Julius af
Braunschweig nämligen »Vincentius Ladislaus».
Då man vet att vår författare vistades i utlandet
tiden närmast före 1603, har man med stort skäl
antagit, att han haft tillfälle att se denna trupps
representationer, och detta göres ännu sannolikare
däraf, att otvetydiga reminiscenser äfven från
hertigens af Braunschweig ofvannämnda drama finnas
hos honom. Hvilket det Tisbedrama var, som
uppfördes af nyssnämnda trupp, känner man däremot
ej; möjligen var det ett ännu i behåll varande drama
af Strassburgaren Samuel Israel, ifrån hvars arbete
icke så obetydliga lån finnas i vår Tisbe.[2]
[1] Ljunggren a. a.; Warburg: En förebild till Asteropherus’
Tisbe, Samlaren 1887, s. 58 ff.; Schück: Englische
Komödianten in Skandinavien, Skand. Archiv 1892, s. 357 ff.;
Ahlström: Laislitteraturen. Akad. Afh. 1892, s. 164 not.;
Lindström: Euripideiska motiv i Asteropherus Comœdia Tisbe,
Samlaren 1899, s. 28 ff.
[2] Att just detta drama uppförts af truppen är sannolikt
däraf, att Israel, i en tredje upplaga af sitt drama 1616,
förklarar sig »noch nie gehört und gesehn dass sie [die Tragödie]
Spielsweiss wer (!) describirt und beschrieben worden», således
att det från Ovidius hämtade ämnet ej af någon före honom
blifvit dramatiseradt. Om de engelska komedianterna dragit
omkring till en mängd städer i Tyskland och spelat ett dylikt
drama, hade utan tvifvel den tyske pastorn åtminstone hört
talas därom och ej kunnat yttra sig såsom han gjort. Att han
i den nämnda upplagan blott talar om ett ställe, där hans
drama uppförts, nämligen i hans hemvist S. Gregorij Thal
och ej äfven annorstädes t. ex. i Nördlingen [af nyssnämnda
ansökningshandling framgår ej att alla där nämnda dramer
uppförts i alla de där nämnda städerna] är naturligtvis intet
hinder för att så ändock kunnat vara fallet, helst en prästman
nog icke hade lust att skryta med, att hans arbete varit ett
repertoarstycke hos de föraktade kringresande
komedianttrupperna, hvaremot det som skoldrama nog kunde ansetts
passabelt. Israels drama utkom dessutom redan 1601, och
det vanliga var, att den tidens teaterstycken spelades innan
eller åtminstone ungefär samtidigt med, att de trycktes
[exempelvis Sixt Bircks tyska Susanna och Tragedi wider die
Abgötterey, Boltz’ Weltspiegel, Manuels Fassnacht spijl, Kolross’
Fünferley Betrachtnussen, Pondos Griseldis m. fl.], hvadan
man nog får anse, att det ej för första gången uppfördes 1604.
Att de engelska komedianterna skulle spelat ett drama af en
tysk skolman bör heller ej väcka förvåning. Så t. ex. är
sannolikt »Den förlorade sonen», som stod på deras repertoar, intet
annat än Joh. Nendorffs »Asotus, das ist Comœdie vom
verlornen Sohn», liksom vice versa Johan Valentin Andreæ medgaf,
att han författat sina två dramer »ad æmulationem
Anglicorum histrionum» [jfr Creizenach: Die Schauspiele der engl.
Komödianten i Deutsche National-Litteratur B. 23, ss. li, lxi,
cxvi].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat May 10 18:32:18 2025
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tisbe/0014.html
