Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
The brukade mångh försteligh tingh;
Ladislaus ladhe all ähran in;
Ty blef han mz skencker mykit begåfuat,
Honom blef och Tisbe tilsagd och loffuat.
Men Tisbe wille thz ingalund,
Ty hon hade giordt mz Vesta förbund,
Att hon skulle som en skiär möö
J Vestae tempel lefua och döö,
Och wille icke Veneri tiäna,
Sin kyska krop Ladislao förläna.
När Venus fik thetta förnimma,
För grymmade hon sigh i sitt sinne,
Tisben strax mz kärlek’ uptände,
Så att hon fast af elskogh brände
Till en frisk ung adels man,
Pyramus då war hans nampn,
Denn hon och hade uptänt
Och hans hierta till Lisben wendt.
Den ene then andra strax till skref
Så hemligh vthi elskogz breef.
Sidst lade the råden så,
At the skulle mötas bäde twå
Om en natt moth morgon stundh
Vth om staden i en lund.
Men Tisbe kom der för ån han;
Strax kom der itt läijon fram
Af skogen löpandes mz en hast,
Der af hon förskrecktes fast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>