Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det har skrifvits och talats så mycket
om rättvisan och om nyttan af att äfven
kvinnorna få politisk rösträtt.
Rättvisan ligger ju själfklart däri, att
hvarje myndig samhällsmedlem bör få
deltaga i valet af de män, som skola stifta
lagar och pålägga skatter för hela
samhället, således också för dem som stå
lägst på samhällets rangskala. Den som
tjänar bör därför också få rösträtt.
Nyttan af rösträtten den består däri, att
samhällets intressen i sin helhet blifva
bättre tillgodogjorda ju bättre och
allmännare medlemmarne välja förspråkare i
riksdagen. Äfven har rösträtten den
nyttan med sig, att den utvecklar dem som
utöfva rösträtt, ty utöfvande af rösträtt
föder eftertanke. Det fordras att taga
reda på de personers åsikter, på hvilka
man skall rösta och att tänka efter, hvilka
människor genom riksdagsverksamheten
bäst skulle gagna samhället i sin helhet
och mig själf.
Rättvisan i att kvinnorna få rösträtt
detta förnekar numera folk endast
undantagsvis, äfven nyttan som skulle följa
däraf, för individen och samhället, erkännes
af en alltmer växande skara. Men den
kraftigaste invändningen mot att kvinnorna
skola nå fulla medborgerliga rättigheter
är följande: kvinnorna vilja ej ha rösträtt.
Och därför äro dessa listor utsända för
att få många, många namn, 100 tusen
namn minst, och med hvarje namnteckning
säger en kvinna: jag vill ha rösträtt.
Och så växa dessa röster ut till den
starkaste kår som ljuder högt och tydligt:
vi kvinnor vilja ha rösträtt.
Skulle vi kvinnor ej få vår rätt nu,
samtidigt med att de män tilldelas
rösträtt som ännu ej ha sådan, så kunna vi
dock vara öfvertygade om, att ju flera
vi bli som skrifva på listorna desto förr
få vi rösträtt. Och alla kvinnor inom
alla yrken, äfven inom tjänarinnornas,
måste skrifva på för att riksdag och
regering skola få riktigt klart för sig att
kvinnor inom alla yrken vilja ha rösträtt,
äfven tjänarinnorna.
Kvinnorna hafva i denna stund en
ganska stark rösträttsorganisation,
Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt,
som omfattar icke mindre än 51
föreningar spridda öfver landet från Trelleborg
till Gellivare. Men hvad som skall drifva
rörelsen framåt nu —- ännu mer än
organisationen — det är masspetitionen.
Allmän rösträtt hoppas vi snart blir
införd i vårt land, men rösträtten är ej
allmän, om icke kvinnorna få vara med och
blir ej heller allmän, om ej alla kvinnor
få vara med — också tjänarinnorna.
Därför böra tjänarinnorna genom stor
anslutning till masspetitionen säga kraftigt
ifrån, att äfven de vilja ha rösträtt, och
således också sätta ut sitt ärliga yrke
»tjänarinna» under yrkesrubriken.
Och tycker ni ej att ni själf skulle vilja
välja på riksdagsman, så försvåra likväl ej
— genom att ej skrifva på — utsikterna
för en medsyster, t. ex. en annan
tjänarinna, att få den rösträtt hon längtar efter.
Och tro ej att ni får betala någon stor
skatt för att ni blir delaktig af den
allmänna rösträtten, ty allmän rösträtt
betyder just att medborgare få rösträtt utan
afseende på inkomst.
Har ni ej förut röstlista, så klipp ur
röstlistan i bladet, skrif dit edert namn,
om ni fyllt 18 år, skaffa några namn till
och sänd in listan (med ett enda namn
eller med flera namn) till Rösträttsbyrån,
Kungsträdgårdsgatan 10, Stockholm, eller
Tjänarinneföreningens expedition.
Anna Lindhagen.
 |
| Stockholmsbild |
| för Tjänarinnebladet. |
| Af Walborg Ulrich. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
