Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
system, hvarefter föreningarna arbeta. Det
beror på den lefvande kraften, som
ligger i kooperationen, på de sunda
principer kooperatörerna lagt till grand.
Dessa principer äro i korthet följande:
Konsumenterna sammansluta sig för att
själfva tillvarataga handelsvinsten. Denna
vinst fördelas, sedan bestämd ränta
lämnats på andelskapitalet, till köparna allt
efter inköpen i affären. Allt efter som
en medlem gjort inköp i affären får han
sålunda vinst. Detta gör att
medlemmarne bli särskildt intresserade af att
göra inköpen i sin egen affär. I
affärerna tillämpas kontant betalningssystem,
så att de, hvilka betala sina varor, slippa
betala för dem som uraktlåta detta.
Genom kontanthandeln kommer
medlemmarne icke i skuld och föreningen
har rikligare med kapital till sitt
förfogande. Antalet handelsbutiker regleras
och kooperatörerna, som peka på det
oändliga slöseri de många onödiga
handelsbutikerna äro, komma icke på tanken
att lägga butikerna bredvid hvarandra,
såsom den privata affärsvärlden kommer
sig till last. Allt efter som
kooperatörerna kunna göra sig gällande reglera
de alltså handelsbutikernas antal, så
att konsumenterna icke behöfva
uppehålla ett öfverflödigt antal butiker, ofta
lyxuösa, under det de flestas bostäder
äro till ytterlighet anspråkslösa.
De många föreningarna sammansluta
sig så i ett gemensamt förbund, hvilket
upprättar en engrossaffär, från hvilken
konsumtionsföreningarna göra sina inköp,
för att såmedels åt sina medlemmar
rädda den vinst som grossörerna eljest
skulle inhösta.
Denna föreningarnas partihandel
upprättar så egen tillverkning å de artiklar,
som skola förbrukas. Genom denna
organisation ha vi först fastslagit den
gemensamma solidariteten mellan de
olika handelsföreningarna, i stället för
handelsmännens konkurrens ha
kooperatörerna fastslagit samarbete och
solidaritet. Vidare öfverflödiggöres den
mångfald af mellanhänder som nu existerar
å affärsområdet. Kooperatörerna vilja
att konsumenten skall genom egna organ
direkt möta producenten och såmedels
undgå oskälig fördyring af produkten.
I Sverige ha af de befintliga
konsumtionsföreningarna omkring 130
sammanslutit sig i kooperativa förbundet med
ett medlemsantal af omkr. 25,000. En
partihandelsverksamhet har påbörjats,
som för 1905, det andra
verksamhetsåret, haft en omsättning af 750,000 kr.
och en vinst af omkr. 13,700 kr. Detta
är dock endast en liten början. För ett
fåtal år sedan började Danmarks
kooperatörer på samma sätt. 1905 hade deras
partihandel en omsättning af 26¼ million
kr. med en vinst af 1,172,598 kr. Nu
har deras partihandel fabriker på en hel
del områden.
Och huru mäktig har icke den
engelska partihandelsföreningen visat sig.
Den hade en omsättning 1905 af 377¼
million kr. Däraf tillverkades vid egna
fabriker för 64½ million kr. Denna
partihandel har ett kapital till sitt
förfogande på öfver 71 millioner kr.
Vinsten uppgick för 1904 till öfver 6
millioner. I vinster ha på 41 år hopbringats
73½ millioner. Detta endast i den
engelska partihandeln.
I Storbrittanien har vidare inom
konsumtionsföreningarna under de senaste
42 åren i vinster hopbringats 2,440½
millioner kr., som till medlemmarne
fördelats efter köpta varor.
Omsättningen under samma tid uppgår till den
enorma summan af öfver 26,021
millioner kr.
Öfver 2 millioner personer äro
anslutna till de engelska
konsumtionsföreningarna. Dessa ha ett kapital af
453 millioner kr. till sitt förfogande.
Omsättningen inom dessa
konsumtionsföreningar uppgick för 1904 till 1,068
millioner med en vinst af 168 millioner
— enorma summor för ett års
verksamhet!
Denna väldiga rörelses vagga stod i
en anspråkslös lokal, belägen vid en
storstads bakgata. Och som faddrar
stodo ett tjugotal fattiga arbetare, som
hade tillräckligt mod att utsätta sig för
kamraters och allmänhetens hån.
Så mäktig kan en rörelse växa, som
bygger på sunda principer. Men en
viktig faktor för rörelsen är att
kvinnorna, de som skola göra inköpen af
lifsförnödenheterna, förstå kooperationen
och äro intresserade af densamma. Huru
beklagligt är det icke ställt i detta
hänseende i vårt land. Vi ha tusentals
familjer som lefva på svältgränsen,
tusental mödrar som ej kunna gifva sina
barn tillräcklig föda, som lida under en
ständig brist på nödvändighetsartiklar.
Under det de så göra kasta de bort de
fåtal slantar de äga till handelsmännen
och få ej så stor valuta för pängarna
som de skulle ha. De bidraga till
upprätthållandet af de många onödiga
butikerna, de lämna sitt bidrag till de stora
onödiga omkostnader, det nuvarande
affärslifvet består sig med, de bidraga
vidare till den stora skatten till
handelsmännen af 62½ millioner, som för öfrigt
ej stannar vid detta belopp utan stiger
för hvarje år. Alla dessa onödiga
utgifter midt under knappa
omständigheter, ofta under skriande nöd!
Hvarföre denna inkonsekvens?
Troligen i de flesta fall på grund af
okunnighet. Man vet ej något om
kooperationen, vet ej hvad den kooperativa
rörelsen vill.
I England finnes ett kvinnligt
kooperativt gille, som bildades 1887 af 7
kvinnor. Det tog till sin uppgift att
hufvudsakligast bland kvinnorna sprida de
kooperativa idéerna och verka för
anslutning till konsumtionsföreningarna. Nu
har detta gille 26,000 kvinnor inom sin
organisation. När skola vi få ett sådant
kvinnligt gille? Huru länge skall det
dröja innan någon kvinna här uppträder
för att organisera en sådan kvinnlig
agitationsarmé, som skall gå ut till
medsystrarna ute i lifvet och visa på de
fördelar det kooperativa handelssystemet
har?
Det behöfdes mycken agitation hland
kvinnorna för att visa på det
kooperativa systemet, och det torde ej vara
tvifvel underkastat att icke just
kvinnorna själfva äro bäst lämpade till detta
agitationsarbete.
Blifva kvinnorna en gång påvisade
hvad det kooperativa handelssystemet
har för uppgift, skola de säkert icke stå
svarslösa inför den fråga rubriken på
denna artikel innehåller.
M. Sundell.
 |
Lys over Landet, —
Det er det vi vil.
Jacobsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
